LINKÖPINGS UNIVERSITET
Metoduppgift 4 – Metod-PM
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
Problem, syfte och frågeställningar
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens samhälle.
Sverige har som it-politiskt mål att bli världsbäst på att utnyttja de möjligheter digitaliseringen
medför.1 Den 6 oktober 2011 publicerade Näringsdepartementet en rapport som presenterar
Sveriges digitala agenda.2 I agendan beskrivs regeringens ambitioner inom it-området och
förslag på vilka insatser och åtgärder som krävs för att nå Sveriges it-politiska mål.
Syftet med denna B-uppsats är att genom en beskrivande kvalitativ studie beskriva hur
Sverige ska uppnå det it-politiska målet att bli bäst i världen på att ta tillvara på de möjligheter
digitaliseringen medför. Grundfrågeställningen jag kommer arbeta utifrån är ” hur ska Sverige
uppnå det it-politiska målet att bli världsbäst på att ta tillvara på digitaliseringens
möjligheter?”. Jag tänker besvara grundfrågan med hjälp av tre olika aspekter, ”delfrågor”,
som är kopplade till den; Sveriges digitala agenda, Digitaliseringskommissionens uppdrag
samt e-demokrati. Mina frågeställningar lyder således:

Hur ska Sverige uppnå det it-politiska målet att bli världsbäst på att ta tillvara på
digitaliseringens möjligheter?
o Hur ser Sveriges digitala agenda ut?
o Vad är Digitaliseringskomissionens uppdrag?
o Leder den svenska digitala agendan till en utveckling av e-demokratin?
Val av strategi och design
Min tanke är att genomföra en beskrivande kvalitativ studie för att besvara min grundfråga.
Eftersom min grundfråga är deskriptiv menar jag på att det är rätt att genomföra en
beskrivande studie då en sådan ger svar på frågor såsom ”var, när, hur, vem och vilka”3. För
att min beskrivande studie ska ha vetenskapligt värde måste den tillföra någonting nytt 4, jag
ska inte bara referera utan även dra egna slutsatser beträffande min grundfråga utifrån
materialet. Författarna till Metodpraktikan menar att en beskrivande studie ska baseras på en
tydlig begreppsapparat med ett tillhörande empiriskt klassifikationsschema och med hjälp av
dessa ska man kunna dra andra slutsatser än det som är direkt uttalat i materialet.5
1
http://www.regeringen.se/sb/d/14468/a/177280 2/3-2013
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf 2/3-2013
3
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012), Metodpraktikan: konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts, s. 36
4
Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm:
Santérus Förlag, s. 50
5
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 36-37
2
1
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
Anledningen till att jag väljer att göra en kvalitativ studie är att man i en sådan genom
noggrann läsning av text, antingen i sin helhet eller uppdelad, och dess kontext tar fram det
väsentliga innehållet.6 Detta menar jag är ett passande tillvägagångssätt för min studie av hur
Sverige handskas med digitaliseringens möjligheter då det ger mig möjligheter att, som Mats
Furberg beskrivit7, aktivt läsa och ställa frågor till texten för att se om texten – eller jag själv –
kan besvara dessa frågor.
Den kvalitativa analysen är alltså verktyget jag ämnar använda för att söka lösningen på
studiens grundfråga, en grundfråga som görs mer konkret genom att jag formulerat mer
precisa underfrågor. Tanken med de frågorna är att de ska hjälpa mig nå fram till svaret på
grundfrågan.8 För att praktiskt kunna applicera den kvalitativa metoden på min studie kommer
jag genom systematiserade undersökningar logiskt ordna textinnehållen, detta gör jag för att i
lättöverskådliga kategorier formalisera tankeinnehållet i texterna.9 Denna ”kategorisering”
tror jag kommer hjälpa mig få en så tydlig bild som möjligt av vad den svenska digitala
agendan rent praktiskt innebär och vilka konsekvenser den kan tänkas få.
Material
I och med att den svenska digitala agendan är en relativt ny företeelse finns det inte överdrivet
mycket information publicerat om ämnet, men jag bedömer att det jag hittills hittat är fullt
tillräckligt. Jag kommer främst använda mig av material publicerat på regeringskansliets och
Digitaliseringskommissionens hemsidor då jag bedömer dessa två som mest relevanta och
aktuella för denna uppsats. Information från dessa hemsidor kommer jag även komplettera
med exempelvis tidningsartiklar och andra publikationer och eventuellt, vid behov,
mailkontakt och/eller telefonintervjuer med för ämnet relevanta personer. När det gäller edemokratiaspekten har jag tänkt komplettera med litteratur som tillhandahålls av HumSambiblioteket på campus Valla, valen av litteratur görs i samråd med bibliotekarierna.
Jag tänker fokusera på material som behandlar den svenska digitala agendan publicerat från
och med år 2011, det år It och människan – en digital agenda för Sverige publicerades, fram
tills det som publiceras nu under våren 2013. Material från Digitaliseringskommissionen
publiceras det löpande då kommissionens uppdrag inte slutredovisas förrän senast den 31
6
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210
8
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 214
9
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 211
7
2
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
december 2015, särskilt intresserad är jag av en delrapport om dess arbete senast den första
maj 201310, denna har jag tänkt ta del av.
Kritisk diskussion av materialval
De fyra klassiska källkritiska reglerna ”Ädel-OST” (äkthet, oberoende, samtidighet,
tendens)11 ligger till grund för huruvida jag bedömer samtliga källor jag använder som
trovärdiga eller ej. Jag bedömer att material publicerat av regeringskansliet och
Digitaliseringskommissionen rimligtvis bör vara äkta. Dock ska jag, som föreskrivs i
Metodpraktikan, försäkra mig om att materialet verkligen producerats vid den tidpunkt, i det
sammanhang som anges och av den/de författare som anges.12 Detta gäller självklart även för
de kompletterande källor jag kommer använda.
Vad jag kunnat se hittills finns inte överdrivet mycket material om ämnet publicerat, men då
jag främst kommer fokusera på Näringsdepartementets rapport om den svenska digitala
agendan och publikationer på regeringskansliets och Digitaliseringskommissionens respektive
hemsidor ser jag, som sagt, inte detta som något större problem. Källornas oberoende kan
däremot vara lite knepigt eftersom det inte finns så mycket att jämföra det material jag ämnar
använda mig av med, dock kommer mitt material från primärkällor. Källorna jag kommer
använda mig av spelar centrala roller inom det område jag studerar, en sådan centralitet
stärker deras tillförlitlighet13. Dock kan jag inte utan vidare hävda att källorna är helt
oberoende då de främst är politiska institutioner vars arbete möjligtvis skulle kunna vara
färgade av medarbetarnas politiska åsikter – men genom att jag förhåller mig källkritiskt till
huruvida det existerar någon påverkan (exempelvis partipolitiska förväntningar) på respektive
författares text menar jag att jag gör vad jag kan för att fastställa graden av beroende. Detta
förhållningssätt tror jag påverkar hur jag ser på och bedömer källornas oberoende vilket jag,
ur ett källkritiskt perspektiv, menar är positivt för studiens tillförlitlighet. Ett liknande
förhållningssätt ämnar jag ha när jag bedömer källornas tendensiösitet eftersom det även är
viktigt att hålla källornas intressen i minnet vid värdering av sanningshalten i information från
dem.14 Skulle jag stöta på problem när jag försöker fastställa tendensgraden hos en källa är det
10
https://digitaliseringskommissionen.se/uppdraget/ 2/3-2013
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 279
12
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 282
13
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 283
14
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 285
11
3
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
möjligt att jag genomför en motivanalys15 för att kartlägga de medvetna överväganden som
kan ha förelegat i en viss process16.
Det webbaserade material jag kommer använda mig av är publicerat från och med år 2011
fram till våren 2013 vilket jag menar ger materialet högre tillförlitlighet än om de skulle vara
publicerade långt tidigare. Ju mer samtida källorna är desto trovärdigare är de.17Jag strävar
även efter att de eventuella tryckta källor jag kommer använda för att komplettera information
ska vara så samtidiga som möjligt och även uppfylla de tre andra källkritiska reglerna.
Validitet och reliabilitet
En förutsättning för att kunna erbjuda trovärdiga slutsatser är att man uppnår god validitet.
God validitet innebär att det finns en god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och
operationella indikatorer (god begreppsvaliditet) och att man mäter det man påstår sig mäta
(resultatvaliditet).18
För att en studie ska ha god validitet räcker det inte med endast god begreppsvaliditet, dvs. att
man har ett väl fungerande mätinstrument, man måste dessutom vara så noggrann som möjligt
när man använder det för att uppnå hög reliabilitet. Genom att korrekt och med stor
noggrannhet genomföra en studie undviker man slumpmässiga och slarviga fel leder till hög
reliabilitet som annars påverkar studiens resultatvaliditet. En god begreppsvaliditet innebär
med andra ord frånvaro av systematiska fel och hög reliabilitet är det samma som avsaknad av
slumpmässiga eller osystematiska fel.19
God begreppsvaliditet i kombination med hög reliabilitet är det som leder till god
resultatvaliditet20, det vill säga att man verkligen har mätt det man påstår sig ha mätt.21
Jag kan i dagsläget varken uttala mig om studiens reliabilitet eller om resultatvaliditeten
eftersom jag ännu inte vare sig påbörjat eller genomfört det empiriska fältarbetet som
validitetsvärderingen bygger på.22 Jag tror dock att min frågeställning är utformad på ett
lämpligt sätt som gör att jag genom en noggrann undersökning kan uppnå syftet med denna
15
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s.287
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s.290
17
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 284
18
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 56-57
19
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63
20
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63
21
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 57
22
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 57
16
4
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder – 733g22
Anna Norstedt
VT 2013
uppsats, därmed borde det vara möjligt att uppnå god validitet men hur det går med det får
framtiden utvisa.
Alternativ metod för att besvara forskningsfrågan
En annan metod jag hade kunnat använda i den här studien hade kunnat vara
informantintervjuer23 med ett antal personer anställda vid Näringsdepartementet och
Digitaliseringskommissionen. På så sätt hade jag kunnat låta den särskilda kunskap de besitter
på grund av sin centralitet inom området vara helt vägledande för uppsatsens slutsatser.
Anledningen till att jag inte valde detta tillvägagångssätt är att det hade varit betydligt mer
tidskrävande att ordentligt förbereda, genomföra, transkribera och analysera intervjuerna. Jag
hade behövt göra åtminstone två intervjuer per institution för att få en nyanserad bild av
informationen och för att vara säker på att inga personliga åsikter slunkit med. På grund av
den begränsade tidsramen för denna uppsats anser jag därför att en beskrivande kvalitativ
studie som främst baseras på skriftligt material är bättre lämpad i detta fall.
Källförteckning
Litteratur
Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer,
1:a upplagan 3: tryckningen. Stockholm: Santérus Förlag, ISBN: 978-91-89-449-79-4
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012), Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts. ISBN: 97891-39-11217-4
Länkar
Digitaliseringskommissionen, Uppdraget
https://digitaliseringskommissionen.se/uppdraget/, hämtad 2/3-2013
Näringsdepartementet, 6 oktober 2011, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf, hämtad 2/3-2013
Regeringens nyhetsbrev 6 oktober 2011, Sverige ska bli världsbäst på it
http://www.regeringen.se/sb/d/14468/a/177280, hämtad 2/3-2013
23
Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 263
5