HÅLLBAR UTVECKLING En undersökning huruvida EU:s jordbrukspolitik bidrar till en hållbar framtid METODUPPGIFT 4 Anna Petersson 921015-0182 733G02: Statsvetenskapliga metoder, 7,5hp Statsvetenskap 2, VT 2013 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 PROBLEM: Vid bildandet av EU fanns till viss del annorlunda motiv för organisationen jämfört med idag. Främst ville man behålla freden; vid andra världskrigets slut ville man inte att något liknande någonsin skulle kunna hända i Europa igen1. Hotet mellan länderna i Europa skulle elimineras genom att etablera ett transnationellt samarbete och föregångaren till EU formades. Idag är demokrati den dominerande styrelseformen bland Europas länder, vilket ju också är ett av de grundläggande kriterierna för ett land att bli medlem i unionen2. Även om förstås fredsaspekten och de grundläggande mänskliga rättigheterna ständigt finns på dagordningen och är oerhört viktiga, har nya problem dykt upp och vuxit sig större de senaste årtiondena. Vårt klimat kom till ljuset i och med miljörörelsen på 70-talet och sedan dess har det fått allt större plats på den politiska dagordningen. Dels klimatet, men också vår mat och vart den kommer ifrån. Hur ser då det här ut inom EU? Man pratar ofta om en hållbar utveckling eller hållbar framtid inom EU:s jordbrukspolitik idag3. Det är ett begrepp som jag tror många har olika uppfattningar om vilket gör det nödvändigt att bestämma innebörden av det. När man tänker på jordbruk och hållbar utveckling kanske man just tänker på jordbruk; bondens arbete på åkrarna, boskapen och deras foder. Men, EU:s miljontals medborgare behöver mat, och det är här det europeiska jordbrukets främsta uppgift finns. Faktum är att nästan hälften av EU:s budget går till just jordbruket4. I och med den osäkra ekonomiska situation som många länder inom unionen ställts inför de senaste åren blir politiken kring jordbruket allt viktigare; mat kommer alltid behövas – hur gör man det då mest hållbart, sett både ekonomiskt, effektivt och näringsmässigt? Detta är frågor som EU idag och i framtiden kommer ställas inför5, målet med mitt arbete blir därför att undersöka huruvida unionens jordbrukspolitik faktiskt gör framgångar i arbetet mot en hållbarare utveckling. 1 Europeiska Unionen: ”Fred i Europa – samarbetet tar sin början” (www) Europeiska Unionen: ”EU – en överblick” (www) 3 Europeiska Unionen, Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling: ”Den gemensamma jordbrukspolitiken – ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna” s. 2, 4 (www) 4 EU-upplysningen: ”EU:s jordbrukspolitik – hit går nästan halva budgeten” (www) 5 Europeiska Unionen, Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling: ”Den gemensamma jordbrukspolitiken – ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna” s. 2 (www) i resten av arbetet kommer jag konsekvent använda mig utav begreppet hållbar utveckling. 2 2 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 SYFTE: Genom att bestämma innebörden av hur Europeiska Unionen tolkar begreppet hållbar utveckling undersöka huruvida detta är någonting som prioriteras inom den europeiska unionens jordbrukspolitik och vilka framsteg, eller misslyckanden, som möjligtvis gjorts. FRÅGESTÄLLNING: Vad innebär begreppet hållbar utveckling och bidrar EU:s jordbrukspolitik till detta? VAL AV STRATEGI & DESIGN: Eftersom undersökningen kommer bygga på begreppet hållbar utveckling kommer jag först ägna mig åt en begreppsdefinition, där jag försöker reda ut hur EU tolkar begreppet; för att sedan kunna reda ut hur de olika institutionerna inom unionen fokuserar, budgeterar och genomför projekten som startas. Men jag kommer inte gå in på och göra en djupare begreppsutredande studie utan främst använda begreppet hållbar utveckling som ett hjälpmedel och låta det utgöra grunden i den empiriska undersökning som arbetet går ut på.6 Det är emellertid viktigt att klargöra hur jag använder begreppet för att resten av arbetet ska bli tydligt och förståeligt att ta till sig. Men det är framförallt nödvändigt för att kunna bedriva den empiriska vetenskapliga studie jag ämnar göra och komma fram till en tydlig slutsats. Eftersom ingen specifik teori kommer användas i arbetet, utan jag främst kommer grunda mina slutsatser på vetenskapliga undersökningar och analyser utav framförallt av EU utgivna rapporter och lagstiftningsdokument, lägger sig arbetet inom området av empiriska studier. För att komma ner på djupet med min undersökning samt för att få fram den information som faktiskt behövs för att komma fram till ett resultat kommer jag genomföra en kvalitativ textanalys, dvs. analysera de dokument som står att finna kring EU:s beslut i jordbruksfrågor för att få fram helheten och förstå7. Men för att kunna åstadkomma detta måste jag först använda mig av en mer kvantitativ innehållsanalys, för att kunna sålla ut och finna de rapporter, dokument och den lagstiftning som berättar om beslut tagna med anknytning till hållbar utveckling8. 6 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.35 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.210 8 Beckman: Grundbok i idéanalys – det kritiska studiet av politiska texter och idéer, s.42 7 3 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 VAL AV SPECIFIK METOD: För min förståelse av EU:s arbete kring området kommer jag använda mig av ett analytiskt tänkande och arbetssätt och grunda arbetet i en begreppsanalys. Detta för att sedan kunna fortsätta med en textanalys där jag hoppas få fram informationen som behövs för att besvara frågeställningen. Materialet jag ska analysera kommer hämtas främst från Europeiska Unionens respektive Europeiska Kommissionens officiella hemsidor, där man kan hitta allt ifrån grundläggande fakta till lagstiftning, beslut och rapporter från de olika kommissionerna. Vid mina sökningar efter relevant material kommer jag använda mig av en kvantitativ metod, nämligen att rensa ut publikationer efter förekomst av just begreppet hållbar utveckling. Detta för att hålla fokus på målet med arbetet men också för att se hur konsekvent EU använder sig av begreppet. Det är också här jag hoppas finna information för att kunna göra en begreppsanalys, vilket kommer bli den första delen av arbeten och sedan leda till en mer djupgående analys kring jordbrukspolitiken. KÄLLMATERIAL/KRITIK: När man ska undersöka specifika politiska organisationer, partier eller statsorgan är det ofta lätt att finna material att studera. Ofta är de flesta handlingar offentliga och dessutom samtida förstahandskällor. Ska man studera exempelvis ett svenskt parti eller en svensk kommun kan man ofta komma åt dokumenten fysiskt, om sådana finns att tillgå. Annars finns arkiv att tillgå där materialet man behöver finns, i överflöd. I mitt fall ska jag studera ett transnationellt statsförbund, en politik som till viss del pågår här hemma i Sverige, men framförallt i andra länder. Eftersom EU:s centralbibliotek ligger i Bryssel9 blir det såklart svårt att få tag på materialet på plats, varvid jag främst får använda mig av elektroniska bibliotek och arkiv. Hemsidor jag ämnar använda för detta är framförallt EU:s officiella hemsida http://europa.eu. Här finns bland annat grundläggande information om unionen men framförallt länkar till EU:s institutioner och byråer där man kan finna publikationer som exempelvis lagstiftning, rapporter, lagförslag och utredningar. Hemsidan är därför trovärdig, den tillhandahålls av ett statligt organ, informationen är samtida och ibland också förstahandskällor. Europeiska unionens officiella hemsida kan emellertid inte garantera att ”ett dokument som finns 9 Europeiska Kommissionen: Central Library: Using the central library – Brussels (www) 4 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 tillgängligt på Internet exakt återger den officiellt antagna texten”10, utan vill man vara absolut säker på att informationen är exakt ska man använda texterna som är hämtade från Europeiska unionens officiella tidning, vilket jag så långt som möjligt ämnar göra. I andra fall måste jag vara uppmärksam på vilken sida hemsidan länkar till, vilket oftast är EU:s andra institutioner och därför ansenligt trovärdiga. I så lång utsträckning som möjligt ska jag försöka kontrollera uppgifterna som finns i det elektroniska arkivet, exempelvis genom Sveriges Riksdags informationshemsida http://www.eu-upplysningen.se, tidskrifter och kanske i vissa fall nationella riksdagars beslut och lagstiftning. Detta för att bekräfta uppgifterna och undvika felaktig fakta.11 Först och främst kommer jag försöka få tag på förstahandskällor, vilket i fallen av lagstiftning och förordningar inte känns omöjligt. Där har materialet skrivits av personer som varit med vid möten, debatter eller utredningar och har alltså en hög grad av centralitet12. Visst kan personen här vinkla informationen så att den framstår som positiv eller negativ, då får jag som läsare och författare försöka bestämma graden av oberoende13 och se texten så objektivt som möjligt för att kunna återge korrekt fakta. Vad som är tydligt positivt med källor av den här typen är samtidigheten; publikationerna har ofta skrivits samma dag, framförallt vid mötesprotokoll och liknande. Utredningar är också ofta samtida, man undersöker fenomen som händer nu, och här ämnar jag undersöka utredningar som är så aktuella som möjligt för att få en så färsk och angelägen fakta som möjligt i mitt arbete. Fördelen med samtida källor är att de tenderar att vara mer korrekta och mindre påverkade av minnesfel eller andras berättelser14. De blir alltså överlag mer trovärdiga. DISKUSSION/KRITISK REFLEKTION: Vid mitt arbete kommer det ju användas både en del kvantitativ innehållsanalys och en del kvalitativ textanalys. För att rensa ut rätt material kommer jag arbeta kvantitativt för att få fram texter med begreppet hållbar utveckling. Detta själva urval hade man kunnat ändra, exempelvis valt begrepp som ”miljövänlig”, ”ekologi” eller ”ekonomiskt effektiv”. Själv 10 Europeiska Unionen: Viktigt rättsligt meddelande (www) Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.283 12 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.283 13 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.283-284 14 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.284 11 5 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 tycker jag det känns som hållbar utveckling på ett sätt omfamnar alla dessa begrepp, så det återstår att se huruvida EU använder sig av det. I och med min begreppsanalys hoppas jag kunna uppnå en bra begreppsvaliditet15. I vetenskapliga texter är emellertid problemet nästintill alltid omöjligt att lösa, men jag hoppas begreppsanalysen ska minska andelen systematiska fel16. Sedan kan man fundera över huruvida begreppet hållbar utveckling speglar EU:s arbete – skulle man hellre valt något annat att leta och söka efter eller helt strunta i invecklade begrepp och rakt analysera politiken? Men problem kring olika begrepp uppstår lätt vid studier kring politik, och jag hoppas att det valda begreppet ska ge arbetet ett tydligare men också mer intressant innehåll. Genom att använda dokument som är till stor del skrivna av EU:s anställda hoppas jag nå fram till en relevant information och verkligen analysera vad som är viktigt för resultatet, få fram en så god validitet som möjligt17. Istället för att ha gjort både en begrepps- och textanalys skulle man istället ha kunnat enbart göra antingen en begreppsanalys eller textanalys. Man hade exempelvis kunnat reda ut begreppet hållbar utveckling genom att jämföra betydelsen av begreppet mellan olika länder och se om EU framställer det på samma sätt, vilket hade kunnat mynna ut i en frågeställning huruvida begreppet förenklar eller försvårar samarbetet transnationellt. Dock var det just framgången i jordbrukspolitiken jag ville undersöka, huruvida en hållbar utveckling är någonting som prioriteras i de politiska besluten och utvecklas, eller om det stannat i samma gamla spår. Jag tyckte också ett val av begrepp var centralt för att kunna undersöka om det är så. Hur som helst hoppas jag att jag valt både ett genomförbart, tydligt och intressant ämne att undersöka och läsa om och att validiteten och reliabiliteten visar sig bli relativt bra. 15 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.58-59 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.57 17 Esaiasson mfl: Metodpraktikan, s.58-63 16 6 733G02: Statsvetenskapliga Metoder 2012-03-06 Anna Petersson 921015-018 KÄLLFÖRTECKNING: Källor: Europeiska Unionen (http://europa.eu) 2013-03-03 kl.16.12 – Fred i Europa – samarbetet tar sin början http://europa.eu/about-eu/eu-history/1945-1959/index_sv.htm 2013-03-03 kl.17.32 – EU – en överblick http://europa.eu/about-eu/index_sv.htm 2013-03-05 kl.09.52 – Viktigt rättsligt meddelande http://europa.eu/geninfo/legal_notices_sv.htm Europeiska kommissionen (http://ec.europa.eu) 2013-03-04 kl.21.12 – Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling: Den gemensamma jordbrukspolitiken – ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna http://ec.europa.eu/agriculture/cap-overview/2012_sv.pdf 2013-03-05 kl.11.43 – Central Library: Using the central library – Brussels http://ec.europa.eu/libraries/whoarewe/brussels/index_en.htm EU-upplysningen (www.eu-upplysningen.se) 2013-03-05 kl.11.30 – EU:s jordbrukspolitik – hit går nästan halva budgeten http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/EUs-jordbrukspolitik/ Litteratur: Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wägnerud Lena: Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, Fjärde upplagan, Norstedts Juridik, Vällingby 2012 Beckman Ludvig: Grundbok i idéanalys– det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus förlag, Estland 2005 7
© Copyright 2025 Paperzz