Anton Alsander Metod PM.pdf

733G02: Statsvetenskaplig metod
Anton Alsander
2013-03-06
910322-5299
Metoduppgift 4
- Metod-PM
Problem
Jag valde att ägna mig åt anarkistisk teori och mer precist åt anarkisters förhållande till
fenomenet ordningsmakt. Anarkism är samlingsnamnet på en mängd teorier och idéer som har
det statslösa samhället som mål och med denna uppsats ville jag se närmre på vad det
statslösa samhället faktiskt innebär. Uttryckt annorlunda: hur anarkismen förhåller sig till en
samhällelig institution skapad för att garantera individernas säkerhet.
Syfte
Syftet med det här arbetet är att undersöka i vilken utsträckning man som anarkist kan
acceptera en ordningsmakt, om det ens är möjligt. Jag ville ta reda på ifall anarkismen som
politisk ideologi är förenlig med ett polisväsende eller liknande polisiär makt.
Frågeställning/forskningsfråga
Är anarkismen förenlig med någon form av ordningsmakt?
Definition av begrepp
Anarkism
Begreppet anarkism är ett samlingsnamn för en rad teorier och idériktningar som sinsemellan
skiljer sig åt. Därmed kräver min forskningsfråga och mitt syfte en tydlig definition av
begreppet anarkism och jag ämnar likställa ordet med en ideologi vars syfte är att upprätta ett
statslöst samhälle. Detta är den minsta gemensamma nämnaren för samtliga anarkistiska
teoretiker och tänkare och jag ämnar därför begränsa begreppet till detta syfte. Faktum är att
ordet anarki härstammar från grekiskan och betyder ”utan herrar/härskare”.1
Ordningsmakt
Med begreppet ordningsmakt syftar jag till någon form av samhällelig instutition vars
huvuduppgift är att upprätthålla allmän ordning, med eller utan våldsmonopol.
Strategi och design
För min uppsats och mitt syfte anser jag att strategin kvalitativ diskurs- och textanalys bäst
förmår svara på min forskningsfråga.2 Jag avser att kritiskt granska anarkistisk litteratur på
området och har därmed gjort ett snävt urval snarare än fiskat brett. Jag har valt rikta in mig
på litteratur som diskuterar anarkism och brott och straff på samma gång vilket innebär att
urvalet blir relativ litet. Det finns en praktisk betydelse av detta; jag vill mena att den
planerade analysen skulle bli lidande vid ett större urval, då en textanalys av det slag jag
ämnar genomföra kräver en mycket detaljerad läsning.3
1
Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland, 1995, 31.
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, 210.
3
Ibid, 220.
2
Vidare ämnar jag göra en idécentral studie där jag riktar fokus på just idéerna, dvs. anarkism
och ordningsmakt, vilket innebär att jag inte kommer att ägna så mycket tid åt aktörerna, så
som författare av litteratur m.fl.4
Jag har lämnat ute variabeltänkandet, dvs. det som syftar till att dela in oberoende och
beroende variabler, och har således inga föreställningar om orsak och verkan. Jag anser att
min frågeställning/forskningsfråga inte lämpar sig för förklarande variabelredskap5
När det kommer till analysredskap så har jag formulerat tre preciserade frågor utifrån vilka
jag tänkt analysera den litteratur som jag genom mitt urval utgår ifrån: 6
Är argumentationen relevant?
Är argumentationen konsistent?
Är argumentationen hållbar?
Med hjälp av dessa tre frågor kan jag undersöka tyngden i de respektive källorna som jag
använder mig utav i mitt arbete. Genom att kontinuerligt ställa dessa frågor får jag en grund
på vilken jag förhoppningsvis kan bygga en analys och en slutsats. Genom att t.ex. diskutera
en författares argumentation kring anarkism och ordningsmakt utifrån relevans, konsistens
och hållbarhet kan jag bedöma hur stark eller svag den är. I vilken utsträckning den
övervinner en annan argumentation av en annan författare och så vidare.
Val av metod
Jag har som tidigare nämnt valt att använda mig av en diskurs- och textanalys som metod för
att angripa mitt forskningsproblem. Tanken är att jag genom en diskursanalys ska få ett grepp
om den forskning och litteratur som redan finns på området. På så sätt hoppas jag kunna
analysera redan författade texter utifrån ett diskursivt förhållningssätt där jag gör en
djupgående analys av begrepp och retorik hos de texter som finns med i mitt urval.
Jag försöker att använda mig utav ett metodologiskt enhetstänk där jag har formulerat ett
metodologiskt ideal utifrån vilket jag sedan genomför min studie. Jag har haft som mål att
vara tydlig i min argumentation och vilka kriterier jag har med i min slutsatsdragning.7 Därtill
har jag har velat göra en beskrivande idéanalys utifrån de texter jag valt att granska.8
4
Ibid, 218.
Ibid, 215.
6
Ibid, 216.
7
Ibid, 214.
8
Beckman, L. Grundbok i idéanalys, Stockholm: Santérius förlag, 2005, 49.
5
Kritisk reflektion av källor och källmaterial
De källor som jag har använt mig utav i studien är artiklar och litteratur skriven av nutida
forskare och författare. Jag har gjort ett urval bestående av tre böcker och två artiklar/essäer
som alla, i någon mån, behandlar ämnet anarkism, ordningsmakt och lag.
Vad gäller oberoendet hos upphovsmännen så är det hos vissa tydligt att de inte är oberoende.
Inte minst i artiklarna som jag använt mig utav framkommer det att författarna själva är
anarkister och att detta faktum färgar argumentationen och texterna i sin helhet. Detta utgör
emellertid inget hinder för min analys och min slutsats så länge jag är medveten om det. En
diskursiv textanalys syftar som bekant till att vrida och vända på formuleringar och begrepp,
analysera språkdräkten och tolka materialet och dess kontext i syfte att blottlägga på vilket
sätt författaren/upphovsmannen belägger sin ståndpunkt.9 I detta fall med vilka argument och
på vilket sätt han eller hon menar att anarkismen är förenlig med någon form av ordningsmakt
eller inte.
Vidare kan innehållet i delar av materialet jag använt mig utav betraktas som tendentiöst.10
Men inte heller detta ser jag som ett problem så länge jag är medveten om att
idébärarna/aktörerna har ett politiskt syfte med sina verk. Det intressanta för min studie är i
vilken utsträckning som argumentationen är stark utifrån de preciserande frågor jag ställt upp
i min strategi och design.11
Däremot skulle man kunna hävda att min studie brister i urvalet av material och källor. Har
jag varit för snäv och på så sätt fångat upp idébärare med alltför liknande preferenser,
utångspunkter och åsikter? Kanske. Det är sant att studiens källor främst utgörs utav
anarkistiska verk vilka på flera plan är färgade av sina upphovsmän. Om inte medvetet så
omedvetet genom den kontext i vilken materialet blivit till eller genom författarens på förhand
givna preferenser. Man skulle kunna hävda at jag borde ha breddat urvalet och haft med
idébärare/aktörer som tydligt tar avstånd från anarkismen och på så sätt har andra
underliggande preferenser och förhållningssätt.
Reliabilitet och validitet
I vilken utsträckning är analysen och slutsatserna i min studie då giltiga? Givetvis är det så att
resultatet begränsas utav mitt urval och min metod. Jag har nämnt tidigare att jag kanske har
varit något snäv vad gäller material, men jag hävdar samtidigt att något annat hade varit
förenat med praktiska svårigheter. Inom tidsramen för min uppsats och sett till de resurser jag
har tillgång till anser jag att urvalet är rimligt och berättigat. Med avseende på mitt ämnesval
och forskningsproblem vill jag mena att jag inkluderar relevanta och viktiga material i mitt
urval. Därtill genomför jag metodiskt en genomgående kritisk diskurs- och textanalys av mitt
källmaterial för att undvika systematiska fel. På så vis säkrar jag en god begreppsvaliditet.12
9
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, 225.
Ibid, 285.
11
Beckman, L. Grundbok i idéanalys, Stockholm: Santérius förlag, 2005, 65.
10
12
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, 63.
Vidare försöker jag erhålla en god reliabilitet genom att minimera antalet slumpmässiga eller
osystematiska fel. En god begreppsvaliditet i kombination med hög reliabilitet ger studien en
eftersträvansvärd resultatvaliditet.13
Kritisk reflektion av metod
Valdes rätt metod med avseende på studiens inledande forskningsproblem? Denna fråga är
kanske en av de mest intressanta vid en kritisk granskning av en uppsats. Tillvägagångssättet
ligger ju till grund för det övergripande resultatet och om det man får fram överhuvudtaget
svarar på de frågeställningar man har. Vad gäller den metoden jag använder så vill jag
bestämt hävda att det är den mest lämpade. Detta grundar jag i det faktum att någon form av
kvantitativ analys hade varit något av en praktisk omöjlighet sett till mitt forskningsproblem.
En djupare kvalitativ analys svarar bättre på filosofiska frågor av det här slaget. Däremot så
ser jag nackdelar med min valda metod. Den är tidskrävande och svår och innebär att jag, för
att resultatet ska bli intressant, måste vara oerhört noggrann, tydlig och metodologisk i min
textanalys. Detta för att andra ska kunna sätta sig in i samt följa mitt resonemang och förstå
mina slutsatser.
Ett alternativ till denna metod hade varit att genomföra ett par eller några stycken kvalitativa
intervjuer med människor som har tidigare erfarenheter inom ämnet. Jag tänker här främst på
kvalitativa informantintervjuer14 med forskare och författare som arbetat och skrivit i ämnet,
för att på så sätt kunna jämföra svaren och därifrån bygga en analys och sedermera kunna dra
slutsatser.
Källförteckning
An Anarchist Response to “An Anarchist Response to Crime”, Black, 2011, Response to
theanarchistlibrary.org
Holterman, Thom; Henc van Maarseveen (1984). Law and Anarchism. Montréal: Black Rose
Books. ISBN 0-919619-10-X
Breaking the Law: Anti-authoritarian Visions of Crime and Justice, by Randall Amster, The
New Formulation, Vol.2/no.2, Winter-Spring 2004
Anarchy and the law: the political economy of choice, by Edward Stringham, Transaction
Publishers. 2007
The Struggle to be Human: Crime, Criminology, and Anarchism, Larry Tifft & Dennis
Sullivan, Orkney, UK: Cienfuegos Press, 1980

Kurslitteratur
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012,
Beckman, L. Grundbok i idéanalys, Stockholm: Santérius förlag, 2005
13
14
Ibid, 63.
Ibid, 258.