Metoduppgift 4, metod-PM
En jämförande och teoriprövande studie som uppmärksammar skillnader mellan
kommuner och deras migrationspolitik
2013-03-05
Lovisa Grönlund, 901108-4861
Statsvetenskapliga metoder, 733G02/733G22
IEI, linköpings universitet
Problem
Om en kommun vill agera flyktingmottagare skriver de en överenskommelse
med migrationsverket. Alla Sveriges kommuner har inte gjort detta vilket
innebär att det finns kommuner som inte tar emot flyktingar.1 Detta har nyligen
uppmärksammats inom media då Migrationsverket har vädjat om att fler
kommuner ska bli flyktingmottagare.2
Kommunfullmäktige är det högst beslutsfattande organet i en kommun. Vilka
som sitter i kommunfullmäktige beror på hur mandatfördelningen ser ut efter
det senaste valet.3 Som högsta beslutsfattare har detta politiska organ makten att
påverka hur överenskommelsen med Migrationsverket ska se ut. Jag har en teori
om att vänsterkoalitionen, med V, S och Mp, har en mer generös flyktingpolitik
än vad högerblocket, med M, Fp, Kd och C, har.
Syfte
Jag ämnar, med teorin om att vänsterkoalitionen har en mer generös
invandringspolitik, jämföra hur migrationspolitiken ser ut i ett flertal kommuner
däribland mandatfördelningen skiljer sig åt.
Frågeställning
Har vänsterkoalitionen en mer generös migrationspolitik? Om så, hur speglas det
i deras partiprogram?
Hämtat: 2013-03-05 www.migrationsverket.se
http://www.migrationsverket.se/info/5474.html
2 Hämtat: 2013-03-05 www.sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5415406
3 Hämtat: 2013-03-05 www.skl.se
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kom
mun
1
Val av strategi och design
Det här är en teoriprövande och jämförande studie centrerat på aktörer. Teorin
jag prövar är om vänsterkoalitionen har en mer generös migrationspolitik. Detta
kommer jag att ta reda på genom att jämföra ett urval kommuner och deras
invandringskvot. Studien kan prövas empiriskt genom att se till skillnader
mellan valda kommuner. ”Om den hypotes vi sedan prövar får empiriskt stöd så
stärks teorin i fråga och vi får samtidigt en slags bekräftelse på perspektivets
fruktbarhet”. 4 För att göra denna jämförelse ska jag använda mig av den
statistiska designen. Om statistik visar på att de kommuner, där
vänsterkoalitionen har en majoritet av mandatfördelnignen, samtidigt i en
överenskommelse med Migrationsverket tar in flest invandrare så drar jag
slutsatsen att teorin har fått empiriskt stöd. 5
Jag ämnar belägga förekomsten av samband och påverkan med generös
invandringspolitik. Finns det ett samband mellan vänsterkoalitionens
migrationspolitik och möjligen hög invandring i utvalda kommuner?6 Det
handlar vidare om att spåra den kausala mekanismen om varför det ena
påverkar det andra. Varför bidrar vänsterkoalitionens partiprogram till en mer
öppen invandring?
Jag är intresserad av aktörerna, de politiska partierna, i denna studie. Därmed är
studien aktörscentrerad. 7 Partiernas ställningstagande gällande
migrationspolitik kan förklara om och varför kommunerna skiljer sig åt i detta
spörsmål. Jag ska systematiskt beskriva och precisera de argument som uttrycks
i de olika partiprogrammen. Genom att beskriva skillnaderna kan jag öka min
förståelse. I detta avseende är denna studie även jämförande.8
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan. s 39
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan. s 96, 97
6 Esaiasson, Peter Metodpraktikan. s 66
7 Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. s 22,23
8 Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. s 38
4
5
Val av specifik metod
För att kunna mäta detta kommer jag att behöva operationalisera begreppet
generös invandringspolitik. Jag gör begreppet användbart och till identifierbar
storhet samtidigt som jag undviker oklarheter. 9
Denna studie är med kvantitativ och kvalitativ ansats. Först och främst ämnar jag
samla in statistik från tjugo av Sveriges kommuner där hälften utav dem har en
vänsterstyrd kommunfullmäktige och andra hälften en högerstyrd. Statistiken
jag söker ska visa invandringskvoten under 2012. Studien baseras därmed på
likvärdiga och jämförbara uppgifter vilket gör den till kvantitativ.10
Skulle jag misslyckas med att finna någon sådan statistik kommer jag att
kontakta nämndemän från dessa kommuner för att få en rapport över deras
flyktingkvot. Utöver det ska jag utföra intervjuer med kommunpolitiker från
samtliga kommuner för att ta reda på hur deras migrationspolitik är utformad.
På det viset kan jag få svar på hur deras partiprogram skiljer sig åt och om dess
olika utformningar kan vara en förklaring till min frågeställning.
Dessa intervjuer kommer att vara så kallade respondentundersökningar då det
är svaren och tankarna som svarspersonerna bidrar med som är det väsentliga.
Jag kommer att ställa samma frågor till samtliga svarspersoner. Vidare ska jag
söka ett mönster i svaren och på det sättet sedan försöka få en förklaring på hur
och varför respondenterna skiljer sig åt med avseende på vad de svarar: hur vill
ni föra invandringspolitiken i er kommun? 11 ”En typ av systematiserande
undersökningar syftar till att klargöra tankestrukturen hos aktörer som på ett
eller annat sätt har varit viktiga i samhällsdebatten.” 12 I och med dessa
intervjuer, som kommer att ge ett större helhetsintryck blir min studie även
kvalitativ.
Beckaman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. s 25
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan s. 197
11 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan. s 227, 228
12 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan s. 211
9
10
Källmaterial och källkritik
De källor jag främst kommer att använda mig av är statistik från Statistiska
centralbyrån samt publicerade rapporter och utredningar från valda kommuners
hemsidor. Utöver det kommer intervjuerna att stå som källor.
Jag söker äkthet i mina källor då jag vill ha ett sanningsenligt svar till min
frågeställning. Gällande statistiken från statistiska centralbyrån utgår jag från att
det är äkta då sidan är oberoende politiska inslag. Intervjusvaren
svarspersonerna ger kommer att vara partiska då de talar för deras partipolitik
vilket är precis vad jag eftersöker.
De elektroniska artiklar jag har använt i min studie är givetvis källor jag bör vara
vaksam på. Artiklarna är skrivna av journalister som kan ta ställning i frågan och
har därmed ingen opartisk roll. Dessa artiklar är däremot inte ledande i
utförandet av min studie och kommer heller inte att påverka mitt svar på
frågeställningen.
Validitet och reliabilitet
Jag anser att min studie har relativt god valitidet. Jag har operationaliserat
begreppet generös migrationspolitik och därmed förklarat det med en hög
invandringskvot. Därmed finns det ett samband mellan den teoretiska
definitionen och den operationella indikatorn. I och med detta menar jag att den
statistik jag har sökt, på hur många flyktingar en kommun tar in, därmed är
relevant för min studie. Jag har mätt det som jag menat mäta vilket visar på
resultatsvalitidet. Följaktligen har inga systematiska fel uppstått vilket tyder på
begreppsvaliditet. 13
Då min studie har varit med kvantitativ ansats menas med en hög reliabilitet att
kunskapen är framtagen på tillförlitligt sätt. Detta anser jag stämma för min
studie då statistiken inte tyder på något annat. Jag anser att mätningarna är fri
13
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan. s. 57
från subjektiva inslag av Statistiska Centralbyrån. Dessutom var
respondentintervjuerna menade att framhålla hur politikerna ställer sig i frågan,
så deras subjektivitet är enbart önskad. 14
Kritisk reflektion
Invandringskvoten behöver inte enbart bero på vilket block som har majoritet i
Kommunfullmäktige. En alternativ metod hade varit att ta fram fler
förklaringsvariabler så som kommunens storlek, budget och invånarstorlek.
14
Esaiasson, Peter, Metodpraktikan s. 57
Källförteckning
Elektroniska källor:
www.migrationsverket.se
http://www.migrationsverket.se/info/5474.html, Hämtat 2013-03-05
www.sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5415406,
hämtat 2013-03-05
www.skl.se
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kom
mun, hämtat 2013-03-05
Tryckta källor:
Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag.
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik
AB