Metod-PM 4
2013-03-04
Isabelle Holmstedt, 900606-1346
Statsvetenskapliga metoder: 733G22
IEI, Linköpings universitet
Problem
En grundläggande demokratisk rättighet är att kunna påverka politiken och det politiken
handlar om. Det finns dock en avdelning inom påverkan som av vissa anses vara ett
demokratiproblem. Det finns självfallet även de som tror att lobbyismen i själva verket stärker
demokratin.1 En yrkeskategori som livnär sig på påverkan är de omtalade lobbyisterna. I en
utav statens offentliga utredningar (SOU 1999:12) definierar man lobbyism på följande sätt:
"Det innebär att vi med lobbying menar icke-institutionaliserade direktkontakter med politiker
eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande".2
Många associerar lobbyism med manipulation, ett ”fult” arbetssätt och att den är kapitalistiskt
styrd. Kritikerna menar att intresseorganisationer utan vidare tillgångar inte har möjlighet att
tävla med ressursstarka sådana.3
Trots lobbyismens många kritiker är det ett gammalt och etablerat yrke som blir alltmer
utbrett. 4 Detta kan förklaras av att lobbyismen är viktig för de politiska beslutsprocesserna.
På vilket sätt och om det är på ett bra sätt, kommer jag att undersöka vidare i denna uppsats.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att beskriva lobbyismen, med dess fördelar och nackdelar, ur ett
demokratiskt perspektiv. Frågeställningarna som ska hjälpa illustrera detta är följande:
-
Är lobbyismen ett hot mot demokratin?
-
Vad för lobbyismen med sig för positivt?
-
Vad för lobbyismen med sig för negativt?
-
Är lobbyismen fördelaktig för politiskt beslutsfattande?
1
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lobbyism-starker-demokratin_5166903.svd
2
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/78/21d7419e.pdf
3
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/78/21d7419e.pdf
4
http://jesperstromback.com/Lobbyism-rapport%202011.pdf
Val av strategi och design
Lobbyismen kvalificerar in under det teoretiska begreppet normativa studier. Det finns
tidigare argument mot och för lobbyism och uttalanden om verkliga förhållanden. Någonting
som är viktigt att ta i beaktning när man under samhällsvetenskapliga problem är förklaringar
mellan beroende och oberoende variabler. En beroende variabel beskriver variationen hos det
man vill analysera medan en oberoende variabeln beskriver variationen i egenskaper i det man
vill analysera.5 Min analysenhet i detta fall är personerna jag intervjuar, alltså individer. 6
Jag kommer att utgå ifrån en kvalitativ studie istället för en kvantitativ studie, då
undersökningarna ämnar utreda innehållet i undersökningarna snarare än att få fram konkreta
mätbara resultat.7
Argumentationsanalysen är ett verktyg som kommer hjälpa mig att granska de argument som
förs i debatter, artiklar och intervjuer. På så sätt kan jag avgöra argumentens hållbarhet och
således ta ställning i debatten.8 Det induktiva förhållningssättet kommer ge intervjuerna en
överordnad roll och strävan är att frambringa ny kunskap.9
Metod
Under avdelningen ”metod” kommer det redogöras för tillvägagångssättet under av
datainsamling och mot vilka grunder den valts. Följande är ett utav de viktigaste momenten
för att få ett så bra resultat som möjligt nämligen att välja en lämplig metodansats.
Val av specifik metod
En bra metod att samla in data i det här fallet är kvalitativa intervjuer. Det finns redan
forskning av det slaget, om än i liten omfattning, exempelvis studien ”Lobbyismens problem
och möjligheter” av Jesper Bäckström. Han motiverar sitt val genom att vad gäller
lobbyismen finns det människor som har särskilt god kännedom nämligen personer som
arbetar med politiska beslutsprocesser. Som Jesper Bäckström poängterar är de som har
synpunkter på lobbyismen sällan några som har erfarenhet utav det själva.10 Det är ytterligare
en anledning till varför jag tycker hans tillvägagångssätt och metodval är synnerligen väl
utfört då han tar med intervjuer både av personer som lobbar och blivit lobbade.
5
Esaiasson mfl 2012:50
Esaiasson mfl 2012:47
7
Essaiasson mfl 2012:210
8
Beckman2007:38
9
Esaiasson mfl 2012:276
6
10
http://jesperstromback.com/Lobbyism-rapport%202011.pdf
En kvalitativ metod ger respondenten utrymme att delge sina tankar i kontrast till den
kvantitativa metoden där alla analysenheter tilldelas samma vikt.11
Mot denna bakgrund motiverar detta mitt val av kvalitativ intervju som metod.
Validitet och reliabilitet
Eftersom att frågeställningar och problem formuleras teoretiskt och besvaras operationellt kan
det bli ett glapp mellan det vi undersöker och det vi påstår att vi undersöker. Glappet betyder
med andra ord att validiteten är bristande. Resultatet mäter inte det empirin påstår sig mäta.12
Lobbyism är ett område som är förhållandevis outforskat, i synnerhet inom Sveriges gränser.
Av denna anledning kan det vara svårt att hitta forskning, eller leder till att jag inte har
möjlighet till urval av material utan måste använda samtlig forskning jag kommer i kontakt
med.
Ett alternativ till att arbeta kvalitativt är att arbeta kvantitativt. Istället för att fokusera på
innehållet lägger man vikt vid att jämföra mätbara uppgifter gärna med hjälp av siffror. Detta
blir dock särskilt svårt i denna undersökning då resultatet eftersöker mer värderande svar än
exempelvis hur frekvent något förekommer. 13
Kritisk diskussion av källor
Efter en bedömning av äkthet, oberoende, samtidighet och tendens hos ett påstående är det
som återstår att göra en samlad värdering av trovärdigheten av samtliga källor.14
Underlaget för denna uppsats kommer bestå av vetenskapliga artiklar, litteratur och
debattartiklar. Mitt material kommer till stor del vara personers, egna värderingar och
slutsatser, som varit verksamma inom lobbyismen på något sätt. Som intervjuare får man sätta
sin tillit till sitt urval av intervjupersoner är tillräckligt stort, att de är trovärdiga och svarar
sanningsenligt.
Något man måste ta i beaktning vid forskning inom området lobbyism är varje intervjupersons
egen vinkling och syn på problematiken. Det råder sällan enighet och det är svårt att urskilja
någon slags ”kollektiv åsikt”. För att komma så nära sanningen som möjligt måste man förlita
11
Esaissaon 2012:210
Esaiasson 2012:56
13
Esaiasson 2012:198
14
Esaiasson 2012:287
12
sig på sin metodansats, även om det är nödvändigt att på samma gång måste vara kritisk till
sitt val av tillvägagångssätt.
Vad gäller debattartiklar är dessa vinklade av författaren som vill att budskapet ska uppfattas
på ett visst sätt.
Kurslitteraturen är från 2012 och 2007 och jag betraktar den som trovärdig.
Demokratirapporten från Statens offentliga utredningar jag använt mig utav är något jag
betraktar som en pålitlig källa. Det är på uppdrag av staten och skriven av flera statsvetare
vilket borde tyda på god trovärdighet.
Samtliga källor har i sin tur källor de tagit intryck av vilket man bör ha i åtanke.
Källförteckning
Elektroniska källor
http://jesperstromback.com/Lobbyism-rapport%202011.pdf
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lobbyism-starker-demokratin_5166903.svd
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/78/21d7419e.pdf
Trycka källor
Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag.
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan – konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB