Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Grupparbete i svenska politiska systemet 7,5 HP Handledare: Ester Andreasson HT 2013 Nya Karolinska Solna affären En fallstudie av fördelar samt nackdelar med Landstingets OPSupphandling Av: Erik Danielsson, Mario Bergbäck samt Erik Anveden 1 Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................................ 3 1.1 Syfte ...........................................................................................................................................................4 1.2 Frågeställningar .........................................................................................................................................4 1.3 Disposition.................................................................................................................................................4 2. Bakgrund............................................................................................................................................ 4 2.1 OPS- upphandlingen i Nya karolinska Solna ............................................................................................5 3. Metod.................................................................................................................................................. 5 3.1 Strategi .......................................................................................................................................................5 3.2 Avgränsning ..............................................................................................................................................6 3.2 Källdiskussion ...........................................................................................................................................6 4. Resultat............................................................................................................................................... 7 4.1 New Public Management i en global era ...................................................................................................7 4.2 SNUS utredningen 2002............................................................................................................................8 4.3 Landstingets beslut ....................................................................................................................................8 4.4 Oppositionen .............................................................................................................................................9 4.5 Fördelar och nackdelar ............................................................................................................................10 5. Slutsatser och Diskussion................................................................................................................ 11 5.1 Slutsatser .................................................................................................................................................11 5.2 Diskussion ..............................................................................................................................................12 6. Källförteckning................................................................................................................................ 13 2 1. Inledning Den vedertagna förvaltningsmodellen har under en global tidsålder genomgått drastiska förändringar med utgångspunkt i de utmaningar som uppkommit. Nationalstaten och dess styrningsstruktur har modifierats till att innehålla flera styrningsnivåer vilket också är en naturlig del utifrån det globala perspektiv som också påverkat stater i form av politisktekonomiskt beroendeförhållande.1Globala utmaningar så som konkurrens samt minskade välfärdsresurser har skapat ett tryck på nationalstaten vilket samtidigt implicerar att utmaningarna också berör förvaltning på lokal samt regional nivå. För att b la kunna hantera välfärdsproblematiken i en konkurrensutsatt global miljö har samverkan mellan aktörer i nätverksliknande konstellationer i högre utsträckning varit en framgångsfaktor samtidigt som relationen mellan lokal och regional nivå har blivit alltmer angeläget att belysa. Detta för att skapa förutsättningar för en åstadkomma en mer effektiv och bättre samordnad utvecklingspolitik på regional nivå.2Landstinget som en regional samordnare har ifrågasatts med tanke på framtiden vars huvudsakliga utmaning kommer utgöras av ökade sjukvårdskostnader. Antagonister har argumenterat för att en ökad centralisering skulle kunna vara en lösning på problemet. En expansion av den offentliga sektorn har också bidragit till den kritik som framförts då förespråkare av en modifierad förvaltningsstruktur belyser den ökade svårigheten att styra den offentliga sektorn.3Förändringen av organisationsstrukturen kom att präglas av New Public Management vågen som var mer inriktad på konkurrens och valfrihet. Inom ramen av NPM reformen har beställar-utförarmodellen varit en avgörande förändring i styrningsenheternas maktbefogenheter. Upphandlingspolitiken som karaktäriseras av ett marknadslikt förhållande mellan köpare och säljare samt en ökad diffusiering mellan offentlig och privat sektor bidrar också till den politiska komplexiteten som präglar den moderna nationalstaten.4 Det har sedan milleniumskiftet funnits ett stort intresse för att instifta ett nytt sjukhus i Sverige. Efter att man belyst frågan under 80 samt 90-talet på grund av bl.a. utökade kostnader för renovering på grund av att de dåvarande existentiella sjukhusen var gamla och hade instiftats flera decennium innan. Detta gjorde att man bestämde sig för att göra en grundlig undersökning i hur man skulle kunna lösa situationen som uppkommit vilket ledde till Snus Utredningen(2002)5 I efterföljd till den rapport Snus Utredningen gav till landstinget togs inledande beslut att påbörja planeringen till ett nytt universitetssjukhus. Planeringen ledde i sin tur fram till att ett avtal slöts enligt OPS-modell med ett projektbolag som därigenom kontrakterades att genomföra arbetet.6 1 Tallberg Pontus, Von Bergmann Winberg Marie Louise, 2010, Flernivåstyrning – Framgångsfaktorer för kommuner, regioner och stater, sid 9 2 Tallberg Pontus, Von Bergmann Winberg Marie Louise, 2010, Flernivåstyrning – Framgångsfaktorer för kommuner, regioner och stater, sid 96, 15 3 Montin Stig, 2010, Moderna kommuner, sid 153 4 Montin stig, 2010, Moderna kommuner, sid 154 5 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf sida 5. 6 http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/LF-‐beslut%208%20juni%202010.pdf 3 1.1 Syfte Syftet med fallstudien är att få en mer ingående syn på hur Landstinget på regional och lokal nivå inom ramen för den offentliga förvaltningen har hanterat OPS-upphandlingen av nya karolinska Solna. 1.2 Frågeställningar *Vilka faktorer ligger till grund för OPS-upphandlingen? *Vilka för- och nackdelar finns det med OPS-upphandlingen? 1.3 Disposition Strukturmässigt följer nu en bakgrundsbeskrivning av NKS-affären där vi först beskriver vad som hänt, hur mycket pengar det rör sig om och vad en OPS-upphandling kan vara för något. Metodavsnittet följer därefter där vi redogör för vårt metodologiska tillvägagångssätt. Därefter följer den empiriska redovisningen … Avslutningsvis följer avsnittet Slutsatser och diskussion där vi redogör för våra slutsatser samt egna reflektioner. 2. Bakgrund Under framförallt 2010 pågick en kontinuerlig debatt om den subvention landstinget valt att göra av “Nya karolinska Solna”, syftet var att starta upp ett nytt sjukhus och att “bedriva den mest avancerade sjukvården samt grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning”7, sjukhuset skulle också tilldela patienten en optimal sjukvård. byggprojektet startades sommaren 2010 och beräknas vara klart 2017 och uppskattas till att resultera i en 320 000 kvadratmeter stor yta8, den 10 juni publicerades landstingsfullmäktiges beslut om att NKS kommer att uppföras genom en funktionsupphandling, nämligen OPS-upphandling (se engelska PPP), eller offentlig-privat samverkan där en av förutsättningarna skulle vara att man fick genom detta beslutsfattande en stadgad konkurrens i förslaget och “att avtalet mellan landstinget och ett OPS-konsortium innehåller en option som gör det möjligt för landstinget att i förtid överföra sjukhuset i landstingets ägo”9. detta innebär att landstinget helt enkelt handlar upp projektet, byggandet samt drift och underhåll via konsortium mellan byggföretaget Skanska samt Innisfree(ett brittiskt företag som investerar i infrastruktur inom OPS-sektorn)10. Bakgrunden för landstingets projekt är, och vi citerar, att “Stockholms läns landsting har under ett antal år genomfört flera stora utredningar för att kartlägga och analysera hur man ska kunna möta de krav, som ställs på morgondagens sjukvård. Ambitionen är att skapa en 7 http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Det-nya-sjukhuset/ http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/ 9 http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Bakgrund/Politiska-beslut/Beslutsarkiv/Landstingsfullmaktigesbeslut-om-upphandlingsform/ 10 http://www.innisfree.co.uk/ 8 4 mer effektiv och säker sjukvårdsstruktur, samt att bygga ett universitetssjukhus i världsklass från grunden”.11 2.1 OPS- upphandlingen i Nya karolinska Solna fallet Landstingsfullmäktige valde enligt en fastprismodell OPS-modellen som upphandling för NKS-affären, detta garanterade Stockholms läns invånares skattepengar emot potentiella förseningar och fördyrningar, syftet med detta är att det bidrar med en långsiktig förutsägbarhet vilket är viktigt när det gäller en av Stockholms läns största investeringar någonsin. Genom att använda OPS tillåts landstinget bestämma ett förutbestämt pris, vilket bidrar till mindre risker, förseningar och större säkerhet gällande pris, tid, kvalitet och underhåll. I NKS fallet skulle Skanska förse anläggningen med professionell drift och underhåll, viket tillåter landstinget att fokusera på vården redan från start. Landstingsrådet anser att byggnation och investeringar sker helt enligt plan12. Upphandlingen beräknas uppgå till 52 miljarder svenska kronor13. Oppositionen har genom hela processen opponerat sig emot landstingsfullmäktiges beslut att genomföra projekten genom en OPS-modell.14 3. Metod Strategi Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi vilket innebär att vårt insamlade material utgörs av få enheter samt baseras vår metodologiska strategi på kvalitativ analys av text. Denna metodologiska utformning innebär att forskaren ska ta fram det väsentliga innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext i vilken den ingår. Forskarens förhållningssätt till texten måste innefatta ett tillvägagångssätt som baseras på en aktiv läsning, med utgångspunkt i att försöka "ställa frågor till texten" för att urskilja om specifika frågeställningar kan besvaras. Vår metodologiska strategi har valts eftersom textanalys är en utmärkt metod när det kommer till att försöka hitta dolda budskap i textens innehåll.15 I kontrast till kvantitativ innehållsanalys vars metodologiska strategi utgörs av många enheter som sammanställs och struktureras består den primära skillnaden och fördelen i forskarens möjligheter att söka efter samt framställa särskilda faktorer inom ramen för textens innehåll. Det är betydelsefullt att kunna fastställa vissa delar av texten som viktigare än andra för att effektivisera sökprocessen och kunna redogöra för lämpliga delar av texten samt förkasta textinnehåll som inte är användbart.16 11 http://www.nyakarolinskasolna.se/bakgrund/ http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Rapporter/NKS-‐rapport%201%20-‐%20Beskrivning%20av%20OPS-‐ upphandling.pdf 13 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf, Introduktion, sid 5 14 http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia/ 15 Metodpraktikan 2007: 237 16 Metodpraktikan 2007: 237 12 5 Avgränsning Undersökningens tidsram har medfört att vi tvingats till att primärt fokusera på just OPSupphandlingen dvs. frångått att redogöra för upphandlingar i ett större perspektiv. En avgränsning har också gjorts med tanke på OPS-upphandlingens omfattning, då sekundära perspektiv som bl.a. förhållandet mellan samtliga inblandade aktörer samt har sjukvårdssystemet inte tagits med i vidare beaktning. Ett möjligt undersökningsämne skulle kunna vara en komparativ studie mellan OPS-upphandlingen samt alternativa exempel på lyckade upphandlingar men har inte varit möjligt med tanke på begränsningarna. Vidare har vi valt att begränsa antalet faktorer som kan lika till grund för OPSupphandlingen, och valt att förhålla oss till de faktorer vi ansett relevanta, detta för att inte projektet ska bli allt för omfattande. Källdiskussion För att kunna få fram information har vi mailat Stockholms läns landsting och frågat vad de skulle anse är en säker källa samt ställt en del frågor om OPS-upphandlingar, här föreslogs vi kolla upp Nya karolinska Solnas hemsida, eftersom landstingets föreslog att vi skulle läsa om ärendet här bestämde vi oss för att anse sidan som en säker källa. Även de politiska beslut i källan överensstämmer med andra artiklar i ämnet, vidare öppnade det vårt intresse när vi upptäckte att även traditionellt mer högerinriktade tidningar som SvD också kritiserade affären av flertalet anledningar, vad som bekymrade oss här var väl egentligen att missnöjet låg inte endast i oppositionen. Utan även mer opartiska observationer har lett till att man upptäckt problemscenarier i situationen.17 Vidare har vi använt 3 artiklar, 2 SvD artiklar, samt en DN artikel. Givetvis kan man inte ta del av dessa med full säkerhet, men huvudintresset ligger inte i informationen som förmedlas i dessa artiklar utan budskapet i deras missnöje, vi har dessutom också kollat upp en del av den information de förmedlat. Och den verkar mer eller mindre stämma överens med de protokoll, ”Skandalen NKS” analysen och NKS hemsida. Även Budgetrelaterade problem i den sekretessbelagda delen framkommer också här, Vilket är anledningen till att vi valt att använda den som artikel som en bas för relevanta delar. Vi anser att författningen av artikeln sågs mer eller mindre objektivt, dock konstateras författaren vara läkare, vilket är av intresse eftersom vårdsektorn är något som givetvis påverkats av upphandlingen, och av erfarenhet finns det också ett missnöje bland läkare som arbetar, eller har arbetat på KS.18Därför kommer kanske en läkare utgå ifrån ett subjektivt bedömningssätt. Timbro som är en tankesmedja som i allmänhet brukar uppfattas ligga till höger på den politiska skalan har vi valt att använda som källa och då OPS-modellen i allmänhet brukar ses i gott ljus av högerpolitiska aktörer så har vi då valt att någorlunda förlita oss på att kritiken gentemot NKS affären är mer eller mindre tillförlitlig när den kommer från Timbros håll. Vidare är han inte kritisk till OPS-upphandlingar i sig. 17 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf Se Skandalen NKS (författaren), men också en annan källa som arbetat inom KS har frågats. 18 6 4. Resultat 4.1 New Public Management i en global era Globalisering är ett fenomen som utvecklats i takt med den alltmer utbredda liberalistiska ideologin och växande kapitalism som blivit den nya religionen. Avreglering uppmjukning och fokus på kapitalackumulation är drivande i detta system vilket också påverkat stater och inte minst den lokala samt regionala nivån inom staterna som i allt högre utsträckning får känna på den globala konkurrensen eftersom kommuner och regioner är del av en världskonkurrens idag. Detta leder till att aktörer måste samarbeta skapa koalitioner för att helt enkelt överleva. En naturlig utveckling är att förvaltningen måste anpassa sig till det ökade trycket och konkurrensen vilket medfört en tydlig övergång till New Public Management.19 NPM är en specifik styrning och ledning av offentlig verksamhet och har under de två senaste decennierna påverkat kommunerna och landstingen i hög utsträckning. 20 Den organisatoriska förvaltningsstrukturen har utvecklats mot en ökad samordning av olika enheter inom den offentliga välfärden samt mot en ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Den traditionella kommunala folkstyrelsemodellen har inte längre den kapacitet som krävs för att uppfylla den politiskt komplexa funktionen som krävs på ett tillfredställande sätt.21 Mer ingående innebär detta att kommuner samt landsting utmanas av ständiga krav på effektivisering, minskade resurser och professionalisering. Påverkan har skett i form av en ökad grad av marknadsorienterad inriktning på förvaltnings verksamhet samt med ett större fokus på ökad effektivitet och måluppfyllelse. Mer ingående innebär detta att kommunerna varit tvungna att bortse från samhällsplanering och sociala reformer och istället fokusera på offentliga kostnadsminskningar och minskad statlig styrning av ekonomin. Enligt NPM är konkurrens medlet för att nå ökad effektivitet som också är det huvudsakliga syftet.22 Det som blir allt viktigare för kommunerna är samtidigt att konkurrera om samt locka arbetskraft och primärt människor med spetskompetens.I takt med globaliseringen, individualiseringen och IT revolutionen blir människan ett fritt kapital som måste lockas, vilket också kan tolkas ur ett centrum-periferi perspektiv där centrum präglas av fler samt bättre möjligheter att göra karriär. Ur ett elitistiskt perspektiv konkurrerar storstadsregioner om att utveckla elitstäder där bara elitmänniskor bor, som utbildar sig på elituniversitet som 19 BaldersheimHarald& E. Rose Lawrence. Andra utgåvan 2005. Det Kommunale Laboratorium - teoretiske perspektiver på lokal politikkog organisering. Fagbok förlaget, Vigmostad och Björke AS s.5 20 Montin Stig, 2004, Moderna kommuner, Grans tryckeri AB s.110 21 Montin Stig, 2004, Moderna kommuner, Grans tryckeri AB s. 108-109 22 Montin Stig, 2004, Moderna kommuner, Grans tryckeri AB s.111 7 tillsammans med industri samt näringsliv i kluster driver ekonomin framåt mot ständig tillväxt. 23 Med NPM i åtanke har vi valt att fokusera på den här aspektens inflytande på landstings fullmäktiges beslut när vi har analyserat samt redovisat för fallet. Vi börjar med att redogöra för relevanta politiska skeenden i fallet. 4.2 SNUS utredningen 2002 Den 18 december 2001 lyftes frågan om ett nytt universitetssjukhus upp i landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen gav landstingsfullmäktige i uppdrag att tillsätta en utredning som skulle utreda behovet av ett nytt sjukhus liksom möjliga ställen att genomföra projektet och även utreda olika finansieringssätt. Utredningen ”Stockholms nya universitetssjukhus” tillsattes under akronymen ”SNUSUtredningen” och en första rapport förväntades den 1 juni 2002. SNUS-utredningen delades in i tre delprojekt: Struktur, Fastighet samt Finansiering. Sedan tillsattes även en styrgrupp. Styrgruppen bestod av flera representanter från landstinget bland annat landstingsdirektören Sören Olofsson och sjukhusdirektören för Karolinska Maj-Len Sundin. Utredningen återkom den 15 november med en full rapport innehållande 16 sammanfattade punkter. Några av dessa punkter lade grunden för de två huvudlinjerna inom det framtida projektet nämligen behovet av närvård samt stort forskningsfokus. Andra punkter förde fram exempel på ombyggnad och nybyggnadsplatser och preciserade även att en prisprojektering var svår att avgöra utan några definitiva byggramar. Det fördes även upp nödvändigheten att centralisera sjukvården i länet för att bland annat stödja forskning och hålla nere kostnader. Detta ansågs inte vara en fullkomligt uppnåbart för stunden eller i relation med uppförandet av ett nytt universitetssjukhus men det ansågs att det borde utredas huruvida en möjlighet att ge Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus en gemensam ledning var en möjlighet tillsvidare. En punkt som kom att ha stor vikt senare inom projektet var den rörande ett möjligt PPP (Public-Private partnership) samarbete. Utredningen kom fram till att en sådan finansieringsmodell inte var av godo då den möjliga ökningen av kostnad som man annars kunde undvikas samt att det nya universitetssjukhuset skulle agera som pionjärprojekt då PPP modellen aldrig förut använts i Sverige vilket i sig medförde risker som inte önskades till ett så viktigt projekt som detta.24 4.3 Landstingets beslut Landstinget slog senare fast att upphandlingen av Nya Karolinska Solna skulle ske enligt en så kallad PPP modell eller som det sedan kom att kallas OPS(offentlig-privat samarbete). Detta bestämdes under kravet att upphandlingen skulle vara tillgång för en konkurrens inom både kvalitativ som finansiell mening. Den 30e september 2009 la ett företag fram ett anbud 23 Florida Richard, 2005:32 24 http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/SNUS-‐utredningen.pdf 8 som kom att bli det enda anbudet gällande Nya Karolinska Solna vilket ledde till att projektet kritiserades för att inte ha verkat under tillräckligt mycket konkurrens. 2010 slöts ett avtal med detta företag trots att inget konkurrerande anbud lagts fram av en annan aktör. Det framfördes av stödjande parter till projektet att även om konkurrensen var bristande så var det tillåtet enligt lagen om offentlig upphandling25 att sluta avtal med det enda anbudsläggande företaget.26 4.4 Oppositionen Det har varit flera debatter kring NKS-affären och i många anständigheter kan den egentligen anses vara en politisk djungel, oppositionen vill belysa den här som den “sämsta affären i landstinget historia”. enligt flera källor vill vi också upplysa människor om att det i det sista skedet av OPS-upphandlingen bara fanns ett alternativ, Swedish Hospital managers AB som enligt uppgift är dotterbolag till Skanska samt innisfree(ett brittiskt investmentföretag som fokuserar på infrastruktur inom vård). Att OPS-upphandlingen var en fantastisk statlig miss finns det ingen tvekan om, syftet var med den öka konkurrens, samt att undvika utökade kostnader och förseningar, istället resulterade det ironiskt nog i en summa som enligt opposition i miljardbelopp var för hög samt förseningar som också var berättigade av mer traditionellt borgerliga tidningar27. Det spekuleras i om det ligger i att Skanskas erfarenhet gjorde att dem kunde utnyttja sin kunskap i Ops-upphandlingar, som de driver flera av i nuläget, i framförallt Storbritannien28. Det framkommer inte heller tydligt i den budget som gjorts vad pengarna kan komma att användas till på grund av sekretessbelagt material, någon som kom att vara en stor nackdel med upphandlingen29. Det finns också starka motsättningar i oppositionen som tydligt framkom i de politiska beslut som tagits, där dem stred emot besluten som gjordes. Att använda sig av OPS-upphandlingen ansågs olämpligt och man föreslog andra lösningar, något som inte togs hänsyn till, enligt dåvarande oppositionsledare landstingsrådet.30 Istället resulterade det hela i en katastrofal slutgiltig förlustaffär, förutom för Skanska och Innisfree förstås, som får en avkastning som anses onormalt hög. Dem kan skatta sig lyckliga på våra skattepengar menar oppositionen, men det har även bestört opartiska källor. Landstinget förmedlar alltså helt enkelt att “Att använda OPS innebär att landstinget får ett förutbestämt pris, mindre risker för förseningar och större säkerhet gällande pris, tid, kvalitet och underhåll. Dessutom innebär det att vi får en professionell drift från första början och 25 (LOU Lagen om offentlig upphandling(LOU) reglerar avtal som aktörer inom den offentliga sektorn sluter med privata aktörer och även med offentligt ägda bolag. Inom EU finns det ett direktiv som reglerar offentlig upphandling, dock är den svenska LOU-lagen med långtgående än vad EU-direktivet kräver vilket kräver mer av företag som sluter avtal med den offentliga sektorn och vice versa.) – Bretzer Norén, 2010, Sveriges politiska system sid 220-221 26 http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/LF-‐beslut%208%20juni%202010.pdf http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsstyrelsen/2011/110215/bil20113.pdf http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-karolinska-skjuts-upp-ett-halvar_8093202.svd http://www.svd.se/nyheter/stockholm/mer-pengar-kravs-till-nya-karolinska_7966034.svd 28 http://www.skanska.se/global/Projects/Documents/NKS/Vad%20%C3%A4r%20OPS.pdf 29 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf “Slutsatser” 27 30 http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Bakgrund/Politiska-beslut/ http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia/ 9 istället kan fokusera på själva vården istället för driften av anläggningen. Vi kan nu också se att byggnationen och investeringar sker helt enligt plan.” Trots det verkar det som oppositionen är otroligt oense med den här uppfattningen. Vilket är av vårt intresse eftersom, enligt källa finns det varken en säkerhet gällande budget, tid, kvalitet eller underhåll31. 4.5 Fördelar och nackdelar Nackdelar: Inom planeringsstadiet för projektet har det framförts oro i att byggnaden av ett nytt universitetssjukhus inom stockholmsregionen används som ett försök att föra in OPSmodellen i det svenska välfärdsfinansiella klimatet. Det faktum att NKS affären används som pionjärprojekt medför risker som man annars inte skulle önskas till ett så viktigt institutionellt inslag som ett nytt universitetssjukhus. Nackdelen som då kan pekas ut är bristen på erfarenhet i projekt i liknande skala och form32. Visserligen har OPS-projekt använts tidigare i flera sammanhang, men det är endast på senare tid de framkommit i välfärdssektor33. Vidare är index för en del kostnader i NKS projektet sekretessbelagda. Som nämns i exempelvis DN, av IlijaBatlijan (S). Här försöker man också belysa den ofantligt höga byggkostnad som även trots ansett specialbygge(sjukhus) är oanständigt hög34 Men det nämns också i annan litteratur35. Medan landstinget menade att man genom en OPSupphandling skulle kunna uppnå en del förutsättningar för projektet. Dessa förutsättningar var följande: • • • Projektet förväntandes hålla tidsramen samt hålla sig inom angivna budgetmål Drift och underhåll skulle förskjutas till privat sektor för att landstinget skulle kunna fokusera på vårdfrågor istället. Förväntades hålla god kvalité Förutsättningarna grundas i att Stockholms invånares skattepengar används som garant för att projektets förutsättningar ska uppnås. En av nackdelarna som framkommer tydligt här, är att eftersom delar av projektets budget är sekretessbelagd, förhindrar offentlig insyn inom essentiella stadium av projektet. Vidare framkommer det ganska tydligt att projektet var ett påkostat alternativ(52 miljarder kronor fördelat utöver en 30 årig period) gentemot den budget som landstinget sitter på i år(2013) som ligger på 79 miljarder kronor36 Detta innebär att en så pass hög kostnadsprioritering oundvikligen minskar stödet till andra projekt. Ponera att de fanns utrymme för att projektet skulle kosta 3 Mdkr mindre, dessa 31 http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia/ 32 http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/SNUS-‐utredningen.pdf http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf sid 8 34 http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia/ 35 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf 36 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf, “ett dyrköpt beslut” 33 10 pengar skulle kunna användas i andra subventioneringar i offentlig sektor. Ett mindre kostnadsaltarnativ hade helt enkelt gynnat andra områden inom landstingets budget. Fördelar: Lättar på det administrativa ansvaret för landstinget samt lättar på exploateringen av landstingets administrativa resurser då en större del av planeringsarbetet inom projektet sker under projektbolagets översyn. Eftersom ansvaret för projektet delas mellan den offentliga aktören och privata aktören sprids därigenom riskerna mellan aktörer vilket ställer projektet på stabil grund vilket är till godo vid känsliga och riskfyllda projekt. I och med användningen av en OPS-modell skapas incentiv för projektbolaget att utföra arbetet inom tidsplaneringen och att hålla den kvalitativa standarden till den nivå som vore avtalsgillt. Detta då bolagets betalning från den offentliga aktören är förankrad till dessa och andra effektivitetskriterier.37 Då NKS projektet inte är slutfört eller ens i sitt slutstadium så är det svårt att bedöma huruvida några fördelar som har delgivits OPS-modellen har uppfyllts och/eller kommer att uppfyllasefter projektets avslut(2010-2017) 2017. 5. Slutsatser och diskussion 5.1 Slutsatser Slutsatserna baseras på vår empiri i förhållande till fallstudiens syfte och frågeställningar. För att tydliggöra samt erbjuda en direkt återkopplingen till slutsatserna följer härmed syftet samt frågeställningarna: Syftet med fallstudien är att få en mer ingående syn på hur Landstinget på regional och lokal nivå inom ramen för den offentliga förvaltningen har hanterat OPS-upphandlingen av nya karolinska Solna. * Vilka faktorer ligger till grund för OPS-upphandlingen? *Vilka för-och nackdelar finns det med OPS-upphandlingen? Landstingets beslutsfattande har påverkats av NPM vågen vilket innebär att förvaltningsstrukturen modifierats till förmån för ett marknadsorienterat förhållningssätt med privatiseringar inom välfärden med utgångspunkt i införandet av OPS-modellen inom vårdsektorn. Syftet med OPS-upphandlingen var att privata aktörer som upphandlingsaktörer skulle erbjuda möjligheter till kostnadseffektiviseringar, måluppfyllelse och professionalism. Konkurrens mellan olika aktörer är medlet för att nå ökad effektivitet men i NKS fallet fanns det endast en aktör som var villig att utföra byggnationen av sjukhuset vilket var Swedish hospital partners AB vilket också troligtvis påverkade effektiviteten negativt. Ett empiriskt bevis på detta är att tidsramen för byggnation inte följdes samt att kostnaderna inte hölls inom givna budgetramar. Det finns också en konkurrens om arbetskraft som makthavare på regional nivå är medvetna om och Landstingets mål att bygga ett världsledande sjukhus bör vara en del av en regional utvecklingspolitik som vars utgångspunkt är att locka 37 http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf 11 världsledande människor och företag för att därigenom skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Det låg i de borgerliga partiernas intresse i att använda sig av OPS-modellen i upphandlingar gällande välfärdsfrågor. OPS-modellen skulle då i detta fall tillåta en privat aktör ta ansvar över ett välfärdsprojekt som traditionellt sett skulle ha legat under övervakning från den offentliga förvaltningen. Med detta hoppas då den borgerliga majoriteten att NKS affären ska agera som ett pionjärprojekt som ska bana väg för fler OPS-upphandlingar rörande Sveriges välfärd. Oppositionens tillsammans med medias uppgift är att granska och kritisera samt skapa opinion i politiska skeenden, och det framkommer ganska klart att det är en uppgift som uppfyllts, oppositionen har även lagt in förslag på hur man skulle kunna hantera situationen annorlunda, samt motsatt sig besluten som landstinget gjort. De uppfyllde sin del som politisk opposition. I syn på resultaten från SNUS-Utredningen där utredningen rekommenderade att inte använda sig av en OPS-modell till upphandlingen av NKS-projektet då detta kunde visa sig riskabelt i ett så essentiellt projekt så kan vi då se att den politiska majoriteten i landstingsfullmäktige valde att bortse från denna rekommendation och valde att istället fortsätta med en OPS behandling av projektet vilket kan ses som dumdristigt i efterhand. 5.2 Diskussion Med tanke på den stora kontroversen rörande valet av upphandlingsmodell och oppositionens motsättning till den kan man framföra att det möjligen hade varit rimligare att hålla sig till ett finansieringsalternativ som sträckte sig över blockgränserna. Detta kan ha visat sig ännu viktigare i ett så viktigt samhällsprojekt som uppbyggnaden av ett nytt universitetssjukhus och man kan då tycka att en finansiell grund med brett politiskt stöd skulle erbjuda projektet stabilitet som den nuvarande situationen har lidit i brist av. I de inledande skedena kontrakterades två revisionsbolag som skulle agera konsulter rörandet val av upphandlingsmodell. De båda bolagen PwC och Ernst & Young stödde OPS-modellen framför en traditionell upphandling. Detta under omständigheterna att konkurrens var riktigt samt att ingen av de belånade pengar som projektbolaget troligtvis skulle behöva för att genomföra arbetet skulle komma från landstinget själva då detta skulle sätta landstinget i en sårbar position. Båda dessa omständigheter gick landstinget emot i sin upphandling med projektbolaget, de både lånade ut pengar till bolaget och konkurrensen var ingenstans att finna. På grund av detta kan man tycka att det resulterande projektet som nu är i full gång troligtvis skulle sket på ett professionellare, effektivare och mer affärsetiskt sett om dessa omständigheter istället hade uppfyllts. 12 6. Källförteckning Litteratur Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena. Tredje upplagan 2007. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm, Norstedt juridik Montin Stig, 2004, Moderna kommuner, Grans tryckeri AB Bretzer Norén, 2010, Sveriges Politiska System, Studentlitteratur AB Tallberg Pontus, Von Bergmann Winberg Marie Louise, 2010, Flernivåstyrning – Framgångsfaktorer för kommuner, regioner och stater, Tryck Allokopiering/AM-tryck & reklam, Hässleholm Florida Richard, 2005. Cities and The Creative Class. New York, Routledge BaldersheimHarald& E. Rose Lawrence. Andra utgåvan 2005. Det Kommunale Laboratorium - teoretiske perspektiver på lokal politikkog organisering. Fagbok förlaget, Vigmostad och Björke AS Offentligt tryck Snus utredningen 2002 SLL, Internetkälla: http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/SNUSutredningen.pdf Internetkällor http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Det-nya-sjukhuset/ http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/ http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Bakgrund/Politiska-beslut/Beslutsarkiv/Landstingsfullmaktiges-beslut-omupphandlingsform/ http://www.innisfree.co.uk/ http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingetshistoria/http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Det-nya-sjukhuset/ http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/SNUS-utredningen.pdf http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175669335.pdf http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsstyrelsen/2011/110215/bil20113.pdf http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-karolinska-skjuts-upp-ett-halvar_8093202.svd http://www.svd.se/nyheter/stockholm/mer-pengar-kravs-till-nya-karolinska_7966034.svd http://www.nyakarolinskasolna.se/Global/Dokument/LF-beslut%208%20juni%202010.pdf http://www.skanska.se/global/Projects/Documents/NKS/Vad%20%C3%A4r%20OPS.pdf 13
© Copyright 2025 Paperzz