Integration i Linköpings kommun Hur arbetar Linköpings kommun med integration utifrån arbetslinjen? Av: Christoffer Arvidsson, Johanna Blixt, Markus Karlsson, Darko Mamkovic Innehåll 1. Inledning 1.1. 1.2. 1.3. Bakgrund Syfte Metod 2. Resultat Arbetslinjen Språk: Sfi – Svenska för invandrare 2.2.1. Bakgrund 2.2.2. Sfi:s betydelse för arbetslinjen 2.2.3. Sfi i Linköping 2.2.4. Sfi-bonusen 2.3. Utbildning: Bildningsnämnden 2.4. Arbete: Arbetsförmedlingens insatser 2.4.1. Inledning 2.4.2. Bakgrund 2.4.3. Nuläget 2.4.4. Ersättning 3. Slutsats och diskussion 4. Källförteckning 2.1. 2.2. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det s.k. utanförskapet är en stor politisk fråga i Sverige. Att vara en del av utanförskapet definieras som att stå utanför arbetsmarknaden och att vara beroende av olika ersättningssystem, exempelvis av sjukoch aktivitetsersättning, a-kassa, arbetsmarknadsåtgärder, eller ekonomiskt bistånd. Statistik ihopsamlat av SCB för åren 2007 till 2012 visar att andelen av den arbetslösa befolkning som utgörs av utrikes födda är större för de som stått utan arbete längre än 27 veckor än för den totala befolkningen av arbetslösa.[0] Detta visar att utrikes födda löper en större risk att hamna i utanförskap och därmed har större behov av insatser för att hjälpa dem in i arbetsmarknaden. 1.2 Syfte Vi tycker att integration är en stor och viktig politisk fråga. Vi har velat ta reda på hur Linköpings kommun arbetar med integration av invandrare, och har avgränsat området till den kategori som arbetsförmedlingen klassar som nyanlända, nämligen de som bott i Sverige i 0-2 år. Vi tror att den första tiden i ett nytt land är avgörande för hur väl man har chans att integreras och bli en del av det nya samhället, där man, när man anländer, kanske varken har kunskap om språket, samhällsstrukturerna o.dyl. Vi har valt att avgränsa frågan ytterligare genom att se på integrationen ur ett arbetsmarknadsperspektiv, eftersom nuvarande regering lägger ett stort fokus på arbetslinjen. Vi vill svara på frågan hur Linköpings kommun arbetar med integration för nyanlända invandrare utifrån arbetslinjen. 1.3 Metod Initialt tänkte vi kontakta politiker och tjänstemän på kommunen för intervjuer att ha som underlag, men då det visade sig svårt att få möjlighet för det inom tidsramen för detta arbete valde vi att endast förlita oss på skriftliga källor, i form av material publicerat på regeringens, riksdagens, kommunens eller olika myndigheters hemsidor. Därmed anser vi att vi använt oss av trovärdiga källor. 2 Resultat 2.1 Arbetslinjen Arbetslinjen är ett koncept allianspartierna använder för att beskriva sin politik om att få fler att komma till ett arbete och uppnå självförsörjning, detta bl.a. genom att göra det mer lönsamt att arbeta och därmed öka incitamentet till att skaffa ett arbete men även genom olika reformer för att underlätta inträde i arbetsmarknaden för de som befinner sig i utanförskap samt genom att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Man anser att sådana reformer vilka ingår i arbetslinjen skulle resultera i en starkare ekonomi med fler självförsörjande individer vilket i sin tur skulle leda till sundare offentliga finanser och ge utrymme för ökade insatser och investeringar i välfärden. Arbetslinjen kontrasteras av allianspartierna emot vad de kallar för en bidragslinje vilken består av ett huvudfokus på att folk inte ska drabbas för hårt av att stå utan arbete och av utanförskap och istället kunna leva under någorlunda ekonomiskt normala förhållanden till dess att arbete finns tillgängligt. Denna bidragslinje kritiseras för att riskera leda till ett bidragsberoende och att den hämmar utveckling på både individuell- och samhällsnivå. Arbetslinjens vikt för en lyckad integration kommer från idén att det är genom arbete man har den bästa möjligheten att integreras i samhället. Man får ett insteg i ett socialt sammanhang och kan förbättra sina språkkunskaper, man blir också självförsörjande och uppnår därmed en ekonomisk frihet. Med en inkomst har man större möjligheter att forma sitt liv efter ens egna önskemål och intressen vilket ger utrymme för mer naturliga sociala sammanhang att knyta nya sociala kontakter och nätverk inom. Dessutom skapar innehavandet av ett arbete en grund av gemensamma erfarenheter och gör det därmed enklare att förstå andra och att relatera till samhället i stort. Stort fokus, angående arbetslinjen, hamnar på jobbskatteavdragen vilka först började införas av den borgerliga regeringen år 2007. Jobbskatteavdragen ger en skattereduktion för inkomst från arbete men gäller inte för inkomst från bidrag och beräknas utifrån prisbasbeloppet, individens kommunala skattesats samt inkomst.[1] Andra insatser som gjorts för att försöka skapa arbetstillfällen är att stödja tjänstesektorn genom bl.a. RUT- och ROTavdragen vilka innebär att man kan få hälften av arbetskostnaden för husarbeten avdragna upp till 50 000 kr per person och år.[2] Man har även sänkt restaurangmomsen från och med den första januari 2012 från 25 % till 12 % med tänkt effekt att stärka den arbetsintensiva branschen och därmed behovet att arbetskraft.[3] För nyanlända invandrare finns det flera hinder för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det handlar främst om bristande kunskap i språket, avsaknad av utbildning eller behov av att få validering av existerande yrkeskunskaper samt brist på kontakter i näringslivet. Från och med den 1 december 2010 började den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare att gälla. Denna lag överförde ansvaret för etableringsinsatser från kommunerna till arbetsförmedlingen med målet att etablera arbetslinjen från dag ett. Kommunerna ansvarar fortfarande för samhällsorienteringen som syftar till att ge den nyanlände en inblick i och en förståelse av hur samhället fungerar samt samhällets grundläggande värderingar. Länsstyrelserna har till uppgift att främja samverkan mellan de berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända.[4] Sedan valet år 2006 har Linköpings kommun styrts av en koalition kallad Allians för Linköping bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet, alltså identisk med regeringskoalitionen.[5] Utöver skattereformen av regeringen i form av jobbskatteavdraget har även Linköpings kommun självt sänkt den kommunala skattesatsen från och med 2012 från 20,40 % till 19,98 % vilket är en förstärkning av arbetslinjen i kommunen.[6] I och med den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare där ansvaret överfördes till arbetsförmedlingen är inte längre kommunen huvudman för dessa insatser. Kommunen bibehåller dock ansvaret för samhällsorienteringen samt för SFI. Samhällsorienteringen regleras i förordningen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare vilken säger att samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats enligt 6 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Samhällsorienteringen ska bl.a. innehålla information om utbildningsmöjligheter, möjligheter till validering av utländsk kompetens, arbetsmarknaden och den svenska modellen, hur man söker arbete, hur det är att arbeta i Sverige samt hur det går till att starta och driva företag. Förordningen säger även att samhällsorienteringen ska omfatta minst 60 timmar och ska kunna kombineras med arbete, studier, och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet.[7] Dessa sammanlagda reformer har påverkat nyanlända invandrares möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden genom att bl.a. minska marginalkostnaden för att anställa, öka efterfrågan på okvalificerad arbetskraft, genom att påbörja insatser för att öka eller komplettera individernas utbildning så tidigt som möjligt samt att matcha den mot vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Linköpings kommuns integrationspolitik beskrivs i en intervju av kommunalrådet Christian Gustavsson (M) med orden; studier, språk och arbete.[8] Dessa ord speglar regeringens syn på integration som en i grunden arbetsmarknadspolitisk fråga. 2.2 Språk: Sfi – Svenska för invandrare 2.2.1 Bakgrund Som en viktig del i integrationsprocessen för invandrare i Sverige finns sfi – svenska för invandrare. Den första officiella sfi-utbildningen startade 1965. [0] Sfi lyder under Skolverket, som bistår med den nationella läroplanen. Skolverket i sin tur är en myndighet som lyder under Utbildningsdepartementet. De uppgifter som ålagts Skolverket kan man hitta i Svensk författningssamling 2011:555 Förordning med instruktion för Statens skolverk. [1] Där står i 1§: Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för skolväsendet samt för vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet i den utsträckning något annat inte är föreskrivet. Myndigheten ska genom sin verksamhet främja att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Myndigheten har även andra uppgifter som följer av denna förordning eller av andra föreskrifter eller särskilda beslut. Att tillhandahålla skola och utbildning är en obligatorisk uppgift för kommunerna. Skolverket har som myndighet ansvar att följa upp och utvärdera att kommunerna erbjuder och tillhandahåller utbildning enligt skollagen. [2] I skollagens 22 kapitel kan man läsa om de bestämmelser som finns runt utbildning i svenska för invandrare. Enligt 2§ är det övergripande målet med utbildning i svenska för invandrare att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. 2.2.2 Sfi:s betydelse för arbetslinjen Alliansen fokuserar sin migrations- och integrationspolitik på arbetslinjen. Rätten till ersättning som nyanländ invandrare kopplas till språkundervisning, praktik och samhällsinformation, vilket Alliansen ser som tre mycket nödvändiga dimensioner för att underlätta integrationsprocessen. I den strategiska planen för Linköping [3] som Allians i Linköping utarbetat för perioden 2011-2014, ställer man upp målet att utanförskap i Linköpings kommun ska minska under perioden. Avgörande faktorer för att känna delaktighet är enligt kommunen ett starkt näringsliv, bra möjligheter till utbildning och goda språkkunskaper. Där står även att ”Helt avgörande för att klara kampen mot utanförskapet är att fler människor med utländsk bakgrund kommer i arbete och får en egen försörjning.” För att komma dit är förutsättningen självklart att dessa människor har en språkkunskap som motsvarar deras behov. 2.2.3 Sfi i Linköping Som nyanländ invandrare i Linköping blir man hänvisad till Arbetsförmedlingen, som skall upprätta den etableringsplan man enligt lag är ålagd att göra. [4] Planen ska tas fram tillsammans med den nyanlände, och där ska ingå svenskundervisning, samhällsinformation, och andra aktiviteter som kan underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Man har rätt att få en etableringsplan utformad inom ett år efter att man folkbokförts i kommunen, men gäller inte de som: 1. har ett förvärvsarbete på heltid, 2. går i gymnasieskola, eller 3. på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är förhindrar att delta i etableringsinsatser på minst 25% av heltid. I skolverkets Kursplan för svenska för invandrare [5] står under utbildningens syfte att utbildningen ”syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.” Där står även att ”Utbildningen ska rikta sig till personer som har olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.” Detta alltså för att tillsammans med den nyanlände hitta de bästa sätten och möjligheterna för att klara studierna. I Linköpings kommun är det Elsa Brändströms Skola (kommunal skola) och Infokomp (extern, upphandlad av kommunen) som tillhandahåller sfi-utbildningen. Sfi har fyra delkurser, A-D, samlade i tre steg. [6] Vilket steg man börjar på beror helt på grunden av utbildning man tar med sig från sitt hemland. Där vissa kanske inte har någon utbildning och varken kan skriva eller läsa sen innan, och därmed behöver lära sig studera från grunden, kanske andra har högskoleutbildning eller motsvarande, och endast behöver lära sig svenska i tal och skrift. Det här innebär att sfi-kurserna väldigt flexibla, och anpassas efter individen i så stor utsträckning som möjligt. På Elsa Brändströms Skola hamnar alltid de som läser första steget inom sfi, och i regel är det nyanlända som förutom obefintlig kunskap av det svenska språket även är i behov av alfabetisering, alltså att de har låg eller ingen erfarenhet av att studera med sig från hemlandet. För steg två och tre kan man antingen läsa på Elsa Brändströms Skola, eller på Infokomp. För att direkt börja på steg två eller tre krävs att man har med sig grundskola eller mer från sitt hemland, och klarar av en högre studietakt. Gemensamt för sfi, oavsett om man läser det i direkt kommunal regi eller om det är genom en extern aktör som Infokomp, är att undervisningen ska kunna ske i elevens egen takt, samt att man ska ha möjlighet att kombinera sina lektioner med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. praktik, arbetslivsorientering eller annan utbildning. Ett annat exempel är instegsjobb, som är direkt kopplat till sfi. Tanken med instegsjobben är att outnyttjad kompetens hos nyanlända ska kunna utnyttjas, och för arbetsgivaren innebär det att 80% av lönen är subventionerad. Detta gäller för nyanlända som fått uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna. [7] 2.2.4 Sfi-bonusen, en prestationsbaserad stimulansersättning 2008 gjorde Statistiska Centralbyrån en undersökning med deltagare i svenska för invandrare, som skulle ta reda på hur de uppfattade sfi-undervisningen och sin egen möjlighet att påverka den. [8] Det gjordes i form av en enkätundersökning, där urvalsstorleken var 6000 och svarsfrekvensen var 58%, samt en registerstudie omfattande 460000 personer som invandrat till Sverige mellan 1993-2007. I undersökningen framkom att mindre än hälften av de svarande var nöjda med hur de kunnat påverka planeringen av sina sfi-studier, men sju av tio tyckte att studiematerialet, undervisningen och studiemiljön var bra. Hälften har fått minst godkänt i betyg, och där var andelen större bland kvinnor än bland män. Fyra av tio trodde att de skulle lära sig svenska snabbare om det var kopplat till en bonus på 12000 kronor för avklarade studier. Hälften trodde att de skulle lära sig svenska snabbare om det var ett krav för att bli svensk medborgare. I båda fallen var andelen större bland männen än bland kvinnorna. 2010 införde man i Sverige så en prestationsbaserad stimulansersättning; ”sfi-bonusen”, där man som nyanländ student på sfi avslutat studierna med godkänt resultat inom tolv månader, dock senast inom femton månader från den dag den nyanlände folkbokfördes i en kommun, kunde ansöka om det. Storleken på bonusen avgjordes av vilket betyg den nyanlände fick. Kommunen var ansvarig för att ta emot ansökan om bonus och betala ut den. Skolverket ersatte kommunen för utgiften genom statsbidrag. [9] Syftet med bonusen var att få fler nyanlända att lära sig svenska snabbare. I september 2013, förkunnade regeringen i ett pressmeddelande att sfi-bonusen skulle avskaffas. [10] Efter utvärdering har det visat sig att sfi-bonusen gjorde endast marginell skillnad på studieresultaten, och har alltså inte bidragit till att nyanlända snabbare lär sig svenska. 2.3 Bildningsnämnden Bildningsnämnden i Linköping är en politisk nämnd vars främsta uppgift är att ansvara över kommunens utbildning och arbetsmarknadsinsatser. I detta ingår gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskola för vuxna, vuxenutbildning, utbildningsinsatser för invandrare och flyktingar samt arbetsmarknadsinsatser. Bildningsnämnden består av elva politiska ledamöter med Carina Broberg (FP) som ordförande och Helena Balthammar (S) som vice ordförande. Nämnden sammanträder en gång i månaden förutom juli månad under sommaruppehållet och är öppen för allmänheten bortsett från eventuella ärenden som skulle beröra känslig sekretess. Av en längre tids erfarenhet vet man att utbildning ofta spelar en central roll i debatten om integration och assimilering av dem som står utanför samhället. Av kännedom leder bristande utbildning ofta till ett ökat utanförskap där de som utan utbildning ofta har svårt att komma ut på den svenska arbetsmarknaden och då blir beroende av bidrag eller annat försörjningsstöd istället för egenförsörjning. Detta till trots att det är många av de nyanlända människorna som kommer till Sverige som både besitter kunskap/utbildning och vilja att komma ut på den svenska arbetsmarknaden men som av bristande anpassning utifrån den arbetsmarknad som finns i Sverige, ändå har svårt att hitta ett jobb. Andelen flyktingar med ingen eller mycket kort skolgång ifrån hemlandet har ökat markant de senaste åren. Man förväntar sig se samma trend de kommande åren då flyktingarna ofta kommer från krigshärjade områden där skolorna inte fungerat fullt ut under en längre period. Det innebär att vägen till självförsörjande genom arbete kan bli mycket lång. [0] Från och med 1 december 2010 så har det kommit sig till att arbetsförmedlingen har fått ta över det samordnande ansvaret för de insatser som krävs för nyanlända flyktingar att etablera sig istället för kommunerna. En utfasning skedde i kommunen under åren 2011 och 2012. Kommunerna har dock fortsättningsvis ha ansvaret för svenska för invandrare (SFI) och tillgång till skola, boende och att kunna erbjuda samhällsorientering för de nyanlända. Jobbtorget, som är Linköpings kommuns organisation för arbetsmarknadsfrågor och kommunens vuxenutbildning med antagning och studie- och yrkesvägledning har påverkas av detta. Avvecklingen medför ökade kostnader då en basorganisation måste finnas under själva avvecklingstiden. Statsbidragen för flyktingar, d.v.s. de bidragen kommunen får från staten, minskar i takt med utfasningen och några extra satsningar skulle bli mycket svårare att finansiera. Bildningsnämnden har som mål är att få större andel män och kvinnor som är nykommen invandrare eller flykting att inte vara beroende av försörjningsstöd för att kunna bli egenförsörjande genom de insatser som bildningsnämnden gör på den svenska arbetsmarknaden. Andelen män och kvinnor har år 2011/2012 ökat i den grupp som kan kalla sig egenförsörjande från att vara i behov av försörjningsstöd jämfört med föregående år 2010/2011. Ett annat mål som bildningsnämnden har satt, är att öka den andelen människor som efter den kommunala introduktionen fått tillgång till arbete, deltagande i arbetsmarknadsinsatserna eller börjat studera vidare. Denna grupp har också ökat 2011/2012 jämfört med tidigare åt 2010/2011. Bildningsnämnden har prioriterat att samordna arbetsmarknadsinsatserna med vuxenutbildning för att då kunna ge individerna en helhetslösning för att enklare kunna komma ut på arbetsmarknaden efter studierna. Man har också strukturerat om OSA-verksamheten (offentligt skyddat arbete) för att underlätta för funktionshindrade och människor med tidigare missbruk med sin rehabilitering och att kunna utveckla arbetsförmågan hos dessa och därmed öka möjligheterna till vanligt arbete. [2] Fortsättningsvis skall en god kvalitét finnas i utfasningen i kommunens flyktingintroduktion där val av studie och yrke bestäms i samtycke men individen. Man vill också kunna skapa förutsättningar för hög måluppfyllnad genom att utförare skall kunna ha möjlighet att specialisera sig på olika SFI-nivåer. En annat centralt verktyg för en bra och lyckad integration och som är en stor del i den pågående arbetslinjen är den kommunala vuxenutbildningen som erbjuder utbildning på gymnasial nivå. Här vill man öka andelen som utbildar sig inom den gymnasiala yrkesutbildningen för att få människor att specialisera sig och på det sättet lättare kunna få arbete. Man vill också öka andelen lärlingar inom yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning. Vuxenutbildningen erbjuds till alla kommunens invånare som är i behov av gymnasial utbildning och är då inte specialiserad för nykomna flyktingar eller invandrare men är för många ändå ett viktigt organ för att sätta människor i arbete och för att kunna erbjuda individerna fler alternativa vägar att gå för att slippa vara beroende av försörjningsstöd. Man satsar på att få fler behöriga lärare och har lokalisering av vuxenutbildningen i Skäggetorp, Ryd och Berga som statistiskt sätt är områden med stor andel utlandsfödda, jämfört med andra områden i Linköping. Enligt bildningsnämnden så kommer de två år som introduktionsperioden är, inte att räcka för att de kortutbildade ska kunna uppnå sådana kunskaper i språket att de kan söka arbete på öppna arbetsmarknaden. Det är då troligt att många flyktingar efter introduktionen har behov av ekonomiskt bistånd och behöver insatser via Jobbtorget och att det kan behövas en ekonomisk reserv hos kommunstyrelsen för att eventuellt täcka de ökade kostnaderna vid avvecklingen av flyktingdelen på Jobbtorget då en basorganisation måste finnas kvar under avvecklingstiden.[1] 2.4 Arbete - Arbetsförmedlingens insatser 2.4.1 Inledning. Arbetsförmedlingens integrationsinsatser skiljer sig beroende på vilken grupp av invandrare den riktar sig till. Det är också viktigt att betona vilka invandrargrupper som är i behov eller behöver integreras. Det finns tre distinkta integrationsområden: 1. Nyanlända invandrare: bott i Sverige 0-2 år 1.1. Nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats ett uppehållstillstånd 1.2. Nyanlända som har fyllt 18 men inte 20 år, och saknar föräldrar i landet. 2. Första generations invandrare: bott i Sverige 2 eller mer år 3. Andra generations invandrare: födda i Sverige Integrationsjobb är ett omfattande samarbete mellan olika myndigheter, och sprider sig från statlig till regional nivå. Integrationsarbete regleras dessutom av flera lagar och förordningar: • Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.[0] • Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar.[1] • Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.[2] • Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.[3] • Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.[4] • Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. [5] Arbetsförmedlingens integrationsarbete sker på olika sätt i Linköpings kommun. Arbetsförmedlingens ansvarsområde är: • ha ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna • ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter • ansvarar för etableringssamtal • ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan • ansvarar för upprättande av etableringsplan • beslutar om etableringsersättning • är uppdragsgivare till lotsar • fastställer länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket Sammanfattning av arbetsförmedlingens arbetssätt. Vi belyser enbart första integrations kategori: nyanlända invandrare under punkt 1.1 och 1.2. 2.4.2 Bakgrund. ”Den svenska integrationspolitiken bör genomsyras av arbetslinjen” – säger Tomas Tobé, M, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. För två år sedan lanserade regeringen etableringsreformen som ett paradigmskifte och den största migrationsreformen på 25 år. Nyanlända invandrare (asylsökande, anhöriginvandring eller ensamstående barn) slussas inte längre till socialkontoret utan till Arbetsförmedlingen. Att idag nyanlända kan ”tacka nej” till arbete utan några konsekvenser (utebliven etableringsersättning eller andra bidrag) undergräver systemets legitimitet säger politiker på senaste tiden och föreslår lagändring.[6] Uteblivet resultat ledde till att riksdagen planerar lagändring och arbetsmarknadsdepartementet vill att det ska gälla samma regler för etableringsersättning som a-kassan, det vill säga: nyanlända som ”utan godtagbar skäl” tackar nej till erbjuden sysselsättning kan uteslutas från etableringsprogrammet och förlora rätten till etableringsersättning. Tomas Tobé (M) – ordförande i arbetsmarknadsutskott beklagar kritiska röster och säger: ”Etableringsreformen innebär att den svenska integrationspolitiken kommer att genomsyras av arbetslinjen. Det kommer att vara en helomvändning där insatserna läggs på att den enskilde ska etableras på arbetsmarknaden. Det är därför beklagligt att Socialdemokraterna nu går ihop med Sverigedemokraterna och försöker att skjuta reformen i sank genom att ta bort finansieringen.”1 ________________________ 1. Tomas Tobé, syftar på att det finns politiker som inte begränsar sina krav till ett införande av deltagandekrav utan på att även slopa etableringsersättning totalt. 2.4.3 Nuläget. När nyanlända invandrare fått uppehållstillstånd och anlänt till en kommun upprättas en handlingsplan med syfte på integration och etablering i samhället(det sker senast två månader efter erhållet uppehållstillstånd). Det första samtalet behandlar olika frågor och omfattar olika aspekter av den nyanländes situation. Språkkunskap, utbildningsnivå, yrkeserfarenhet, intresse och ambition, behov av olika stöd och så vidare. Nyanlända får också information om hur det ser ut i landet ur möjlighets perspektiv. I det första skedet har man för mål att ge så klar bild av möjligheter så att den nyanlände kan fatta välgrundade val vart i landet det finns bästa förutsättningar för bostad och arbete. Syftet och mål med etableringsplanen – utformad mellan arbetsförmedlingen och nyanlända – är att beskriva tillgängliga aktiviteter som nyanlända kan delta i med syfte att så fort så möjligt (inom två år) kunna skaffa sig arbete och försörja sig själva. Val av möjliga aktiviteter varierar beroende på den nyanländes behov, yrkeserfarenhet, kunskapsnivå osv. Etableringsplanen innehåller dock alltid delar som omfattar svenskundervisning (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Målet är att aktiviteter ska bedrivas på heltid – men det kan variera (deltid är möjligt med hänsyn till hälso-prestationsförmåga). Försäkringskassan står för finnansering 1 om alla förutsättningar är uppfyllda. Arbetsförmedlingen erbjuder möjlighet till ”etableringslotsen”. Etableringslotsen har för syfte och uppgift att agera som länk till arbetsmarknaden och samhället. Lotsen sköter och förverkligar etableringsplanen. Lotsen regleras enligt lagen om valfrihetssystemet (LOV). Alla företag som uppfyller kraven beviljas samarbete. Arbetsförmedlingen informerar nyanlända om vilka möjligheter som finns, dock är det upp till den nyanlända att välja sin lots. Arbetsförmedlingen kan tilldela lots i fall den nyanlända inte själv kan välja, utifrån sin bedömning av nyanländas situation och behov. Ersättningen till lotsar är prestationsbaserad. Kommunen anordnar även olika samarbetsprojekt som t.ex. ”Linköpingsmodellen” ett ESF projekt.[7] Ett tvåårigt projekt med beviljad budget på ca: 20 miljoner kronor vilket beskrivs: ”Som ett led i satsningen på en ny enhet för arbetsmarknad och integration, utvecklar vi nu en ny metodik där vi i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialkontoret och en utförare coachar våra deltagare, det vill säga personer med invandrarbakgrund ut i arbete och utbildning.”. 2.4.4 Ersättning. Det är mycket svårt att räkna ut totala kostnader för nyanlända invandrare och vem som står för ersättning. Nyanlända invandrare som deltar i etableringsplan på heltid får etableringsersättning på 308 kronor per dag fem dagar i veckan (ca: 6776 kronor i månaden). [8] Utöver det har de rätt till etableringstillägg, bostadsbidrag, barnbidrag och så vidare men det är olika kontor som tar hand om det. Hur som helst, man kan konstatera att kostnaderna är ganska stora. Det är staten som står för kostnaderna de första två åren, sedan faller det på kommunen ifall nyanlända inte har lyckats med att försörja sig själva. 3 Slutsats och diskussion Eftersom Linköpings kommun har samma styre som Sverige idag, skiljer sig inte inställningen till integration nämnvärt. Genom arbetslinjen menar både Alliansen, och Allians för Linköping, att lyckad integration främst blir verklighet genom arbetslinjen. Med den nya lagen som trädde i kraft 2010, då Arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för att samordna insatserna för nyanlända invandrare, blev kommunernas ansvar sekundärt. Då arbetsförmedlingen är en statlig förvaltningsmyndighet som lyder under arbetsmarknadsdepartementet, vilken även har ansvar för integrationen i Sverige, kan regeringen utföra rikstäckande reformer och styra arbetsförmedlingens verksamhet nationellt, genom det regleringsbrev som skickas till myndigheten, med instruktioner och verksamhetsmål, vilka resurser de har till förfogande och hur medel ska fördelas mellan olika verksamheter. [10] Det kommunen kan göra är att påverka innehållet i utbildningarna, både på sfi och fortsatta vuxenutbildningar. Kommunen kan dessutom välja att placera utbildningar i närområdet där det är högre andel nyanlända, som i Linköpings fall Skäggetorp och Berga. I Skäggetorp har man ju också förlagt en filial till Jobbtorget, just för att enklare kunna möta dem som har behovet i deras egna område. Samarbeten mellan näringslivet och arbetsförmedlingen för arbetsplatspraktik är också något som kommunen kan vara med och influera. [10] Norén Bretzer, Sveriges politiska system. uppl. 1:3 Lund, Studentlitteratur s.118 Källförteckning Alla länkar – i skrivande stund, den 21 oktober 2013– är aktiva och fungerande. Arbetslinjen: [0] http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd_extern %3aNAKUArblosaTInrUtrAr&rxid=0dd821fd-2b2d-41ed-a599-c999377a59d0 [1] http://www.regeringen.se/sb/d/14915/a/169781 [2] http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/rotrutarbete.4.2e56d4ba1202f95012080002966.html [3] http://www.skatteverket.se/omskatteverket/nyheter/2011/nyheter/sanktmomsparestaurangochcateringtjanster.5.71 004e4c133e23bf6db80007903.html [4] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-197/ [5] http://www.nt.se/arkiv/2006/09/20/Norrk%F6ping/151777/Alliansen-tar-%F6ver-i-Link%F6ping.aspx [6] http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables.aspx?id=340487&px_tableid=ssd_extern %3aKommunalskatter2000&rxid=b7621c1b-1c86-40dc-9efc-0557d5b88a89 [7] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20101138-omsamh_sfs-2010-1138/ [8] http://www.linkoping.se/sv/Demokrati-politik/Kommunens-tidningar/Integrationsbladet/Intervju/Arbete-arvagen-till-integration/ Språk-Sfi [0] http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/sfi/webb-slutrapport-sfi.pdf [1] Svensk författningssamling 2011:555 Förordning med instruktion för Statens skolverk. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-med-instruktionfor_sfs-2011-555/?bet=2011:555 [2] Svensk författningssamling 2010:800 Skollagen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010800/#K22 [3] Strategisk plan för Linköping http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Planer%20och%20program/PoP %C3%96vergripande/Strategisk%20plan%20med%20%C3%B6vergripande%20m%C3%A5l%20.pdf [4] Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-197/ [5] Kursplan för svenska för invandrare http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se %2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2939 [6] SFI i Linköping http://www.linkoping.se/sv/Skola-barnomsorg/Vuxenutbildning/SFI-Svenska-for-invandrare/ [7] Arbetsförmedlingen Instegsjobb http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Ny-iSverige/Instegsjobb.html [8] SCB statistisk undersökning ”Deltagare i svenska för invandrare” http://www.scb.se/Pages/PressRelease____272823.aspx [9] Skolverkets sfi-bonus http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/sfi-bonus [10] Regeringen: sfi-bonusen avskaffas http://www.regeringen.se/sb/d/17592/a/223473 Bildningsnämnden [0] http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Namnder/Bildningsnamnden/ [1] http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Ekonomi/Budget/20112012/12%20Bildningsn%c3%a4mnden%20budget_20112012.pdf?epslanguage=sv [2] http://www.regeringen.se/sb/d/14955/a/170764 Arbete [0] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-197/ [1] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20101122-omstat_sfs-2010-1122/ [2] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010407-omersat_sfs-2010-407/ [3] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010408-ommotta_sfs-2010-408/ [4] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010409-ometabl_sfs-2010-409/ [5] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20101138-omsamh_sfs-2010-1138/ [6] http://rod.se/nej-till-jobberbjudande-stoppar-ers%C3%A4ttning [7] http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Ostra-Mellansverige/Linkopingsmodellen/ [8] http://www.forsakringskassan.se/statistik/ovriga_ersattningar/etableringsersattning/information/eta_info/! ut/p/b1/hZLZbqNAEEW_JR_g0Jj9sQlmp8FAs70gwMQYjMExcQNfH89opNFMlKTeSjpXqjpVVEYlVHYp7q djMZ2GS3H1Wd8ztAASDINgcuKW2AIluGFHk9rNvMA0gcAvigI_s2L_F4ARigZguNyNEDcn_xfwIcPQIn2nq4wTGAL3UDi6ViKvFTIOwGhygw8ljJbLVEJv0WQSI2aZUFXqrNaG02WtNzTJLrleBm0QHVl54st345mai196oZlJ0h9J1qipLL7AapS_nVBnN4yaC0hvNKH1Tx3NSB24zAzuLx4qzg-jGTSfJ3pVYSA-cFui0gZA-IPVFZ528SYSy5ZJXuXzksgufHr6tO8nIT_4jqnsN_Kd8f-cfVb601EeK_Q1lT4w4ctZlC0VUglg86BdRmPtVr8VAuLYeJ0kgVCvAS7S4Bwt6BJRk5HAI0BcBQM0IqBs2KCDqV3iHwsQ3nAvCxQJpWdyv6ZVP0zeGbZLbvlOJoTGI 6XJJ6nohbzgjIgqHjvRevi5bC51woPb5YDo_Btm3Rj0L5KYniOlUl16m1p3mNPLqNXiHe2hUF5bFEP7aN6IZg 48wjH2QjCPIMDO14H-vre0LdiuirdMtpSePYlYjqW8J7VtnlOulq77d768jU1Z3pVL3gD7mWhX240ejyZuj9nFjTmp6iV4G5k_K27lTHB30ScDm0vMLO65IWc0tXRGrs Mb7bvK8TWiSPr_gA-h358Q!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
© Copyright 2025 Paperzz