Det svenska politiska systemet
Konstitution, partier och
intressegrupper
Uppläggning av föreläsning:
”spelregler och spelare”
Grundläggande spelregler: Sveriges
grundlagar (konstitution)
 Dominerande spelare: Partier och
intressegrupper

Vad är en konstitution?

”A constitution sets out the formal
structure of the state, specifying the
powers and institutions of central
government, and its balance with other
levels. In addition, constitutions express
the rights of citizens and in so doing
create limits and duties for the
government” (Hague & Harrop 2004, s.
210)
Viktiga aspekter/funktioner i
konstitutioner
Inledningssektion: med grundläggande
principer och målsättningar
 Organisationssektion: reglerar de centrala
offentliga institutionernas makt
 Rättighetskatalog: individuella och ev.
kollektiva rättigheter
 Procedurer för revidering: regler för att
ändra i konstitutioner

Sveriges konstitution: fyra
grundlagar
Regeringsformen
 Successionsordningen
 Tryckfrihetsförordningen
 Yttrandefrihetsgrundlagen

Statsskickets grunder:
Regeringsformen

´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen
bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas
genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1
kap, 1 §).

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes
personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål
för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att
trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för
social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)

Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-,
demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)

Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala
statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
Förändring av grundlag
Grundprincip: två likalydande beslut med
mellanliggande val
 Möjlighet till folkomröstning i samband
med mellanliggande val (negativt
beslutande)

Den konstitutionella monarkin




Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan
styrande monark, råd och relativt stark bondeklass
1634 års regeringsform: reglering av de centrala
statliga institutionernas och förvaltningens
organisation
1809 års konstitution: maktdelningsprincip,
monarken styrande och riksdagen lagstiftande
1974 års konstitution: monark med begränsade, i
huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter

”Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast
själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och
befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och
Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno
och hörsamhet förbundne äre, böra denna
successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva
och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta
med egen hand underskrivit och bekräftat, samt
Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här
nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte
dagen i september månad, året efter Vår Herres
och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende
åttahundrade och på det tionde”
(Succesionssordningen, avslutning).
Vad är ett politiskt parti?
“A political group identified by an official
label that presents at elections, and is
capable of placing through elections
candidates for public office”

Elitpartier, “masspartier” and “catch all”partier

Olika arenor för partier: valarenan,
parlamentsarenan, partiarenan
Det svenska fempartisystemet och
nedfrysningteorin
Partisystemet antas vara resultat av
långsamma historiska processer
 Vilken roll spelar valsystemet?
Proportionellt valsystem gynnar
framväxten av fler partier
 Det svenska fempartisystemet stabilt from
1930-tal tom 1980-talet

Socialdemokraterna och
vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK)




Socialdemokraterna (s) främst ett
folkrörelseparti men även idéparti: växt fram
utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse
Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och
idéparti
Socialdemokraterna (s) hade en
dominerande ställning i svensk politik mellan
1930-tal och1970-tal (omkring 45% av
rösterna)
Har (s) förlorat
problemformuleringsprivilegiet?
De borgerliga partierna (tom 1991)
(fp): heterogen bas i liberalism
(inomparlamentarisk) samt fri- och
nykterhetsrörelser (utanför parlament).
Idéinriktat parti.
 (m): bas ursprungligen i valsamarbete
mellan olika konservativa
högergrupperingar, näringslivsintressen
(främst inomparlamentariska)
 (c): bas i jordbrukar- och
lansbygdsintressen

Fempartistrukturen bryts: två nya
partier
Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen
kommer in i riksdagen 1988
 Kristen demokratisk samling (kds, numera
kristdemokraterna), med rötter i
frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen
1991

Utmanande partier
Ny demokrati
 Feministiskt initiativ
 Junilistan
 Piratpartiet
 Sveriges pensionärers intresseparti
 Sverigedemokraterna
 [Kalle Anka-partiet]

Socialdemokraternas
samarbetspartners
Från 1930-talet tom 1950-tal starkt
samarbete med bondeförbundet
 From 1960-talet vänsterpartiet centralt
som stödparti till (s). På 1970- och 80talen: ”Kamrat 4 %”
 Under mitten av 90-talet (kristider):
centerpartiet återigen
 Under 1990- och 2000-talen: försök att
institutionalisera samarbete med (mp)
och (v).

Samarbete mellan de borgerliga
partierna




From 1970-talet har de borgerliga partierna
samverkan stärkts
From 1990-talet ökad samverkan
Allianssamarbetet det starkaste försöket till
borgerlig samverkan hitintills, men kommer
det att hålla?
Ett av partierna har i allmänhet varit
dominant:
◦ 1940- och 50-tal: folkpartiet
◦ 1970-talet: centerpartiet
◦ From 1980-talet: moderaterna
Intressegrupper och föreningsliv

Vi tänker kanske främst på
◦ Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer
(fackföreningar, arbetsgivarföreningar,
pensionärsorganisationer etc.)
◦ Förespråkargrupper (miljöorganisationer,
organisationer mot främlingsfientlighet)

Men det kan också handla om
organisationer med sociala funktioner
eller välgörenhetsorganisationer
Intressegruppers förändrade roll
Korporatism: det politiska systemet
karaktäriseras av institutionaliserat
samarbete mellan ett fåtal intressegrupper
och stat
 Pluralism: det politiska systemet
karaktäriseras av ett stort antal
intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)
 Intressegruppers roll i det svenska politiska
systemet har förändrats: från korporatism till
pluralism/lobbyism

Trender i svenskt föreningsliv
Svagare kopplingar mellan partier och
föreningsliv
 Minskat antal medlemmar i organisationer,
men ingen radikal minskning
 Konsekvenser för demokratin? Det
sociala kapitalets betydelse?
