1 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Situation Skäggetorp
Integrationsproblem och dess alternativa lösningar
2 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Ingress
Två medlemmar i vår grupp såg SVT:s debatt från den 20/9 2012 där det diskuterades integration.
Under kvällens debatt lades särskild vikt vid EBO-lagstiftningen som har ställt till med problem
för integrationen runt om i landet. När vi blev tilldelade gruppuppgiften började vi diskutera hur
integrationen ser ut i Linköping, och bestämde oss att fördjupa oss i ämnet eftersom att det är
intressant för oss som nyinflyttade i kommunen. I tv-programmet uppmärksammas främst
problematiken kring integration i Södertälje och vi kunde identifiera det med ett lokalt områdeSkäggetorp.
Syfte
Vi vill få bättre inblick hur det faktiskt ser ut i Skäggetorp. Vi är nyinflyttade här och vi har blivit
uppmanade att inte bo eller spendera tid där eftersom det i folkmun sägs att Skäggetorp är ett
otryggt område, även i media får Skäggetorp mestadels negativt utrymme. Är läget i enighet med
mediernas bild? Vi vill också kunna dra slutsatser, för att kunna ge förslag på hur läget kan
förbättras utifrån de undersökningar och källor som vi har tagit del av.
Det valda ämnet är väldigt brett, och frågeställningarna vi ska fokusera på är följande:
· Hur har integrationsutvecklingen sett ut i Skäggetorp?
· Hur ser det ut idag, vad finns det för problem?
· Vad finns det för alternativa lösningar för framtiden?
Integration är mycket omfattande och har många olika aspekter. Från början tänkte vi jämföra
Linköpings integration med Norrköpings men vi insåg ganska direkt att det skulle bli för
omfattande. Därför har vi valt att avgränsa oss genom att fördjupa oss i en specifik stadsdel i en
av städerna där vi fokuserar på de omtalade problem som varit aktuella i media.
Metod
Vi började med att undersöka statistik gällande invånarna i Skäggetorp. Därefter letade vi bland
artiklar från lokaltidningar, och kollade på inslag från nyhetsprogram gällande problem som
förekommer i stadsdelen. Under sökandet stötte vi på en förening vid namn Trygg i Skäggetorp.
Förening startades av Carina Pettersson år 2008, då hon ansåg att det fanns ett behov av en grupp
i stadsdelen eftersom många invånare känner sig otrygga i området. Trygg i Skäggetorp har fem
stycken heltidsanställda och vi intervjuade fyra utav dem för att få en bild från parter utan
politisk inblandning.
Jämförelsevis ville vi även prata med en högre beslutsfattande insatt politiker då vi ville få en
övergripande bild och kunna jämföra dessas ståndpunkter. Vi intervjuade därför folkpartiets
kommunalråd Carina Boberg i Linköping, som har integration som ett av hennes
ansvarsområden.
Fokus i detta arbete kommer därför utgå ifrån dessa två intervjuer, samt media, där vi jämför
olika intressen och perspektiv utifrån samma frågor. Då vi pratat med olika personer är det
Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
3 Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
oundvikligt att inte blanda in deras personliga åsikter. Detta leder till att den fakta vi fått inte är
helt neutral utan personifierad.
Media har även en tendens att förvränga och framhäva negativ fakta för att sälja lösnummer och
därmed måste vi ifrågasätta och vara kritiska till de artiklar vi har hämtat information ifrån.
Bakgrund
Skäggetorp är en förortsstadsdel i nordvästra delen av Linköping. Området var till en början ett
utav landets miljonprogram under 1960-1970- talen och genom detta bildades Skäggetorp och
dess centrum1. Till följd av denna bostadsutbyggnad ökade befolkningen från 76 personer år
1965 till 9901 personer år 1979 2. Idag bor ca 9000 invånare i Skäggetorp, enligt Linköpings
kommun3.Av invånarna i Skäggetorp är 17,7 % arbetslösa, vilket är den högsta procenten i
kommunen4. Skäggetorp är även statsdelen med flest invandrare, hela 49,1 % av de boende hade
utländsk bakgrund år 20085. Carina Pettersson menar att den siffran har stigit med marginal och
nu ligger över 50 %.
Invandrarna som bosätter sig i Skäggetorp kommer ursprungligen från många olika länder och
har mycket varierad bakgrund. Majoriteten härstammar ifrån Somalia och Syrien. Även om
många kommer ifrån samma land finns det flera olika folkgrupper inom deras forna nation. Detta
leder till att det allt som oftast uppkommer dispyter mellan de olika grupperna.
Dessa konflikter och andra oroligheter har gjort att bland annat föreningen Trygg i Skägggetorp
vuxit fram. De fem anställda arbetar genomsnittligen 25 timmar i veckan med att sprida trygghet
och uppnå en säkrare samvaro i Skäggetorp. Deras arbete innefattar bland annat hjälpa
människor med vardagliga sysslor, undervisa i svenska språket och promenera runt för att sprida
trivsel i kvarteren. Trygg i Skäggetorp är del av Skäggetorps stadsdelsförening och är helt
fristående från kommunen.
Ett annat stort problem är ryktet Skäggetorp har. Stämpeln har funnits sedan 60-talet och har
bidragit till en negativ klang som delvis uppstått av medias fokus i nyhetsflödet som handlar om
just Skäggetorp.
1 www.ne.se/miljonprogrammet
2 app.linkoping.se/statdok/gpf/SKAGGETORPt.pdf 3 app.linkoping.se/statdok/gpf/geo7.pdf
4
app.linkoping.se/statdok/gpf/geo7.pdf, www.linkoping.se/Demokrati-politik/kommunenstidningar/integrationsbladet/
5
www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Linköping/Statistiska%20fakta%20om
%20Linköping/Utländsk%20bakgrund%20tabellsamling.pdf?epslanguage=sv
4 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Bostadsbrist är ytterligare en faktor som skapar problem. Stora familjer trängs ihop i orimligt
små lägenheter och levnadsstandarden är inte human. Bostäderna är i renoveringsbehov, mycket
på grund av att de flesta inte har restaurerats sedan området byggdes upp.
Barn med utländsk bakgrund som anländer till Skäggetorp får möjlighet att gå ett år i en
internationell klass. Detta har införts för att barnen ska komma in i det svenska skolsystemet, att
få möjligheter att lära sig svenska och för att eleverna lättare ska uppnå målen i skolan. Enligt
Carina Pettersson är 93 % av barnen i Skäggetorps skolor invandrare.
Resultat
Intervjun med Carina Boberg (fp) gav följande:
Vid intervjun berättar hon att situationen i Skäggetorp är tuff, men att det finns en slags
gemensam anda, en ”Skäggetorpsanda” som frambringar en gemenskap inom stadsdelen. Enligt
henne är området inte segregerat och hon har fått uppfattningen att invånarna trivs i sin stadsdel,
vilket hon erfarit då hon själv har varit bosatt där i 24 år. Hon påpekar dock att det inte går att
undvika problematiken som råder. Lösningen på den problematiken som finns i Skäggetorp
beskriver hon i tre punkter; få bukt med arbetslösheten, motbevisa de negativa rykten som
förekommer och att förbättra bostadsstandarden som i nuläget inte är som den bör vara.
För att motverka den höga arbetslösheten har kommunen inrättat Kunskapstorget, en typ av
vuxenutbildning med målet att leda till fler jobbmöjligheter.
Lösningen på att bli av med det dåliga ryktet är att motsätta sig de negativa diskussionerna som
har uppkommit och uppkommer. Ett initiativtagande från kommunen är Dialog Linköping som är
en mötesplats för olika inblandade parter där man diskuterar frågor och lösningar på problemen
som råder. En annan lösning som kommunen har arbetat med är att upprätthålla en kontinuerlig
kontakt med tidskriften Corren. Hon påpekar att om media kan hjälpa till med
attitydförändringar bidrar det till en positiv effekt.
När det kommer till bostadsfrågan som ständigt är aktuell i kommunen berättar Carina att de har
ett flertal bostadsprojekt på gång som förhoppningsvis ska förbättra bostadssituationen i
kommunen som helhet. Dock måste även de nuvarande hyresvärdarna ta ansvar för skicket på
deras lägenheter. Det finns lagar på hur underhållet av bostäderna skall gå till och tjänstemän
inom kommunen ser över hur lagarna följs.
Hon poängterar att kommunen även försöker förbättra situationen med den höga brottsstatistiken
genom att man har startat upp ett så kallat aktivitetshus dit ungdomar kan komma för att umgås
med andra och även utveckla föreningsverksamhet. Målet med detta är att öka ungdomarnas
sysselsättning och undvika att de umgås på gatorna och hittar på olämpliga upptåg. Det finns
andra aktörer som försöker bidra till en trygg samvaro i Skäggetorp; det har exempelvis startat
Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
5 Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
upp en Somalisk förening. Carina menar på att bättre resultat uppnås då de boende i stadsdelen
på eget initiativ engagerar sig i stället för att kommunen skall påtvinga detta.
En faktor till den höga brottsstatistiken i området kan vara den generellt låga inkomstnivån. Hon
delar med sig av en personlig erfarenhet som ett bevis på detta då hennes kolonilott i området
Ullevi i Skäggetorp har blivit utsatt för inbrott två gånger under året. Man har vid dessa tillfällen
endast stulit mat och godis men lämnat kvar värdefulla föremål.
Carina förklarar att EBO- lagen kan vara en anledning till den stora mängden invandrare i
Skäggetorp. En annan anledning kan vara att man hör att det bor landsmän från ens forna
hemland i området och därför vill man bosätta sig där. Detta kan bero på att man känner en viss
samhörighet och även att man pratar samma språk.
Hon vill att Linköping ska ta emot så många flyktingar som kommunen har kapacitet till och öka
mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Kapaciteten i kommunen finns men hon påpekar
återigen bostadsbristen. Carina vill lyfta fram vikten av invandrarna på arbetsmarknaden. Då
bland annat en stor del av företag startas av just invandrare.
Intervjun men Trygg i Skäggetorp gav följande:
Ända sedan starten har responsen från allmänheten varit mycket positiv och det är många boende
i Skäggetorp som anser att föreningen är viktig och gör skillnad. De som till största del nyttjar
Trygg i Skäggetorps tjänster är äldre människor och främst kvinnor, både svenskfödda och med
utländsk bakgrund.
Trygg i Skäggetorp menar att ryktet är ett stort problem för området och påpekar att mycket
beror på hur människor väljer att se på stadsdelen. De menar att folk har förutfattade meningar
om Skäggetorp och att media oftast ger en negativ, förvrängd bild av verkligheten som får
utomstående att överdriva de synpunkter de redan har.
För att understryka detta visade de oss en artikel som väckte starka känslor inom föreningen.
Lokaltidningen Corren publicerade artikeln 2011-04-09 där rubriken löd Skäggetorp farligare än
Rosengård? där den utgår från en undersökning som BRÅ (brottsförebyggande rådet) gjort.
Enligt undersökningen anmäldes det 13800 brott per 100 000 invånare i Skäggetorp, vilket är
221 mer per 100 000 invånare i Rosengård6. Trygg i Skäggetorps medlemmar menar att rubriken
får situationen att verka värre än vad den är och att den inte stämmer överens med innehållet i
artikeln.
6 http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleid=5601749 6 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
De berättade också att många anser att det är skamligt att bo i Skäggetorp och gav ett exempel på
en före detta arbetskollega. Denne skämdes över att vara bosatt i Skäggetorp och brukade skyla
sig när han gick och handlade, och förnekade sedan dagen efter att han blivit sedd i matbutiken.
Detta påstår Trygg i Skäggetorp inte är en engångsföreteelse, utan att de hört talas om liknande
situationer vid flertalet tillfällen.
När vi frågade vad de föreslår att man kan göra för att förbättra situationen i Skäggetorp anser de
att man bör satsa på förebyggande arbete och mer resurser. De skulle gärna vilja se att poliser
kom till området och visade sig på allmänna platser. Detta gjordes tidigare och var mycket
uppskattat då många i området kände sig tryggare. Dock har mycket gjorts på skolorna i
Skäggetorp, exempel så har skolorna direktnummer till polisen, och även flertalet oanmälda
besök görs i skolorna. Trygg i Skäggetorp tror på att detta är en fungerande faktor som bör
fortsätta, men poängterar även att poliserna borde vistas utanför skolorna också.
Skulle stat och kommun också informera de nyinflyttade om det svenska samhället kan man
undvika problem och konflikter som kan uppkomma när man som ny i ett okänt land är ovetande
om landets kultur och seder. Större spridning anser de är en utav nyckellösningarna då ett av de
tyngsta problemen är att många från samma folkslag hamnar på samma plats och olika klaner
motsätter sig varandra och då uppstår det intriger.
Föreningen tror också att om fler aktiviteter och evenemang anordnas i Skäggetorp kommer folk
från olika stadsdelar att komma till området och därmed förändra sin förutfattade bild.
Som tidigare nämnts är föreningen helt oberoende av kommunen, men de har vid flertalet
tillfällen försökt att ta kontakt med olika politiker som sitter i kommunfullmäktige i Linköping
för att upprätta ett samarbete. Intresset hos kommunen har funnits, men något initiativ har aldrig
tagits.
Slutsatser och diskussion
Många av miljonprogrammen från 60- talet har precis som Skäggetorp utvecklats till områden
med dåliga rykten, exempelvis Tensta och Rosengård. Bostadsområdena byggdes på kort tid och
kvalitén var inte i främsta fokus. Många bostäder har inte heller renoverats sedan de byggdes. Då
lägenheterna inte är i högsta skick leder det till en relativt låg hyra. Detta gör att invånare med
svag ekonomi har råd att bo i just dessa områden. Dessutom blir det i de här stadsdelarna som det
är billigast för staten att placera ut nyanlända i. I områden där de boende överlag har en lägre
ekonomi är också brottsstatistiken hög. Det kan tänkas bero på att människor som lever på
marginalen måste hitta ett sätt för att klara vardagen. Som vi tidigare nämnde berättade Carina
Boberg att hon hade haft flera inbrott i sin kolonilott, som ligger i Skäggetorp. Det märkliga var
att det inte vid något tillfälle stulits några värdesäker, utan att det endast varit mat och godis som
varit borta. Inbrottstjuvarna hade också varit mycket varsamma och städat upp efter sig. Då kan
Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
7 Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
man fundera kring varför de inte stal några värdesaker, har hungern nått till den nivån för vissa
att man måste överskrida sina moraliska ståndpunkter för att få mat? De är inte ute efter att
förstöra, det kan vara därför de städar upp efter sig. Integrationen och den stigande
arbetslösheten kan vara några grunder som har gjort att det resulterat i de förhållanden vi just
beskrev.
Problemen i Skäggetorp kan man i princip läsa om varje vecka i lokaltidningarna. Ofta handlar
det om negativa händelser såsom sopbränder, våldtäkter och väskryckningar. Varför upprepar
medier att skriva om det negativa som händer just i Skäggetorp, samtidigt som man skriver om
likartade händelser som sker i andra delar av Linköping, utan att nämna vilken. De personer vi
har talat med har alla nämnt att media bidrar till en negativ klang för Skäggetorp, men i motsats
till detta måste man skriva om det som händer. Förmodligen är det för att sälja så många
lösnummer som möjligt.
Medias betydelse förklaras även i läroboken Det svenska politiska systemet, på s.40 av Norén
Bretzer. Allt negativt som skrivs ser man bevisligen om man bara söker "Skäggetorp" på
sökmotorer så som Google, Bing eller i majoriteten av våra dagstidningar. Som ett aktuellt bevis
på detta finns det med en finalist från Skäggetorp i TV4:s succéprogram Xfactor, Jeremie Yumba,
ett exempel på en artikel som borde ha lyfts fram mer för att framhäva Skäggetorp positivt.
I en artikel i Extra Östergötland från 2012- 10- 02 kunde man läsa om att det kommer att ske en
rejäl ökning av invandringen i Östergötlands kommuner år 2013, vilket Carina Boberg även
intygar. Östergötland bör ha beredskap för att ta emot 2000 fler invandrare än vad man gör i år.
Hur många flyktingar Sverige och Östergötland tar emot beror på hur oroligheterna i resten av
världen ser ut och därmed vet man aldrig hur mycket hjälp som kommer behövas.
Artikeln menar på att det kan bli problem med bostäder till alla nyanlända. Vi ställer oss
frågande till hur detta kommer påverka bostäderna till de studerande vid Linköpings universitet.
Kommer det även byggas fler studentbostäder? De senaste åren har det varit enorm konkurrens
och brist på bostäder för studenter i Linköping, och om utveckling fortsätter i denna takt så är det
ett faktum att fler bostäder måste byggas.
Kommunen kanske ska börja reflektera över hur många invandrare man faktiskt kan ta hand om.
Kvalitet eller kvantitet? Är det bättre att en invandrare lever ett relativt gott liv, istället för att
rädda tio stycken som kanske får en lite sämre situation inledningsvis. Vem bestämmer detta, vad
är det som avgör? På vilket sätt bör det vara? Här tillämpas det ofta individuella politiska
åskådningar för att avgöra vad som är rätt och fel.
Carina Boberg menar att det inte råder en segregerad situation i Skäggetorp. Detta håller vi inte
med, trots att en stor majoritet invandrare kan identifierar sig med vararandra, finna det samtidigt
8 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
ett stort glapp mellan olika folkgrupper. En nackdel med segregation kan vara i skolan då det
enligt Trygg i Skäggetorp går 93% barn med utländsk bakgrund. Det hade antagligen varit bättre
för alla elever kunskapsmässigt och socialt om man kunnat integrera barnen mer. Dessutom
kräver det mer utav Skäggetorps skolor finansiellt för att uppnå målen och ge barnen den hjälp
de är i behov av. Finanserna behövs till exempel till tolkar, modersmålsundervisning och extra
hjälp för traumatiserade barn.
Enligt Trygg i Skäggetorp har invandringen ökat de senaste 10 åren, och här har då EBO-lagen
spelat stor roll. Det är en självklarhet att när man kommer till ett nytt land dras man till sina
bekanta och släktingar, eftersom man känner samhörighet och får då trygghet. Linköpings
kommun har även tagit emot fler invandrare, som har bosatt sig, eller blivit bosatta i de redan
invandrartäta delarna av staden.
Trots att fler flyttar till Skäggetorp så har sysselsättningen minskat, det är väldigt svårt att få jobb
i Sverige, speciellt som nyanländ. Arbetslösheten leder till att invånarna måste hitta annan
sysselsättning vilket ger upphov till att brott begås. Är man dessutom missnöjd med sin sociala
samvaro påspäder man ytterligare riskerna för stöld, vandalisering och kriminalitet.
I dagsläget är mer än hälften av de bosatta i Skäggetorp invandrare. Problematiken kring 93% av
skolungdomarna med utländsk bakrund kan förklara hindren som lärare och skolledning möter.
Många av dessa barn kommer från oroliga förhållanden, vilket innebär att det inte är alldeles lätt
att komma och anpassa sig till ett nytt land, med en annorlunda kultur än den dem är vana vid.
Även situationen i det nya landet kan mycket väl vara problematisk då de från början i värsta fall
delar boende med andra familjer och inte har ett eget boende. Språket är ytterligare en faktor som
bidrar till att barnen inte kommer in i det svenska samhället helt utan komplikationer. Frågan är
då om har kommunen kapacitet att hantera de nyanlända flyktingar som förmodligen precis gått
igenom något väldigt traumatiskt hemifrån och måste få social och psykisk hjälp?
Är verkligen den så kallade Skäggetorpsandan något bra? Då detta kan vara en av anledningarna
till att Skäggetorp som stadsdel segregeras från de överiga delarna av Linköping och har fått sitt
dåligt rykte i Linköpingstad. Det negativa ryktet är alltså en viktig del som man måste arbeta bort
och detta skulle man kunna åtgärda genom att till exempel ha fler event i området, olika mässor
med mera. Går det överstyr kan det leda till att folk som inte är bosatta i Skäggetorp uppfattar
denna sammanhållning som obehaglig.
Ett vardagligt problem som är återkommande i Skäggetorp är de som uppstår mellan de olika
individerna. Om människor med olika bakgrund och kultur placeras tillsammans eller nära
varandra kan det uppstå en sorts kulturkrock. Ett exempel på det är om man placerar två familjer
i samma trappuppgång som kommer från två olika folkgrupper i Somalia och befinner sig i krig
mellan varandra i hemlandet. Ett utfall av detta kan man se av valresultatet 2010 då det visade
Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
9 Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
sig att flera invandrare själva röstade för partier med sträng invandringspolitik till exempel
Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna fick vid senaste valet för första gången mandat i
Linköpings kommunfullmäktige7. I de stadsdelar delar där invandrartätheten är som högst har
även Sverigedemokraterna störst stöd, exempelvis i Ryd8.
Det finns en debatt kring om gemensamma utrymme ska internationaliserar och anpassas efter
varje individ och hennes ursprung. Ska man till exempel skriva tvättstugans instruktioner på flera
språk eller enbart svenska. En lösning som kan underlätta missförstånd är att ha svenska som det
enda språket och använda sig av en tolk vid demonstrationstillfället av tvättstugan och andra
gemensamma utrymmen. Detta i längden bör leda till att det inte blir några missförstånd
sinsemellan och att individer får arbeta på sin svenska.
Ett annat problem som existerar just nu i för stor mängd är arbetslösheten. En stor anledning till
att många inte har något arbete är för de saknar språkbehörighet, eller någon utbildning. Men då
har kommunen i Linköping startat Kunskapstorget som vi tidigare har berättat om och detta
tycker vi är en bra lösning på problemet. Kunskapstorget går ut på att folk med utländsk
bakgrund som kommer till Sverige får möjlighet att studera minst 1 år svenska och har sedan
chansen att ta upp den utbildning som de eventuellt redan har i bagaget. Man kan då bara läsa till
och komplettera det de behöver veta inom sitt ämne på svenska. På så sätt ska inte nyanlända
behöva läsa om hela deras utbildning.
De som bestämmer sig för att göra denna komplettering flyttar tyvärr oftast ifrån Skäggetorp,
berättar Carina Boberg. Detta tror vi kan vara en av många anledningar till att arbetslösheten är
så pass stor i Skäggetorp; de med jobb och utbildning flyttar därifrån.
Subsidiaritetsprincipen som tas upp i Norén Bretzers bok Det svenska politiska systemet som
innebär att verksamheter eller insatser bör sättas in på så låg förvaltningsnivå som möjligt om
inte annat särskilt skäl finns. Detta känns igen vid att kommunen inte tycker att de skall komma
in och detaljstyra föreningars verksamheter som Carina Boberg påpekar.
Det finns väldigt många föreningar i Skäggetorp som på olika vis sysselsätter invånarna med
diverse aktiviteter. Detta ser både vi och dem som vi har intervjuat som något väldigt positivt då
det leder till att människor aktiveras och engageras. Det är viktigt att föreningar som bidrar med
något positivt får det stöd och de resurser som de känner att de behöver. Här vill kommunen
hjälpa till så gott det går men de ekonomiska resurserna är inte obegränsade.
7 http://www.linköping.se/sv/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/Kf-mandatfordelning/ 8 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/kommun/05/80/index.html 10 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Vi har under arbetets gång pratat mycket om de problem som råder i Skäggetorp. Men är det
verkligen ett problem som råder? Eftersom att Trygg i Skäggetorp fortfarande behöver finnas för
att invånarna ska känna sig trygga råder det ju faktiskt ett problem. Självklart är målet för
föreningar som Trygg i Skäggetorp att de inte ska behöva finnas. Men för områdets bästa i
dagsläget är det bra att de existerar. Flera stadsdelar har också anammat idén om föreningar likt
Trygg i Skäggetorp.
Vad kan man då göra för att invånarna ska känna sig trygga förutom att ha föreningar likt Trygg i
Skäggetorp? Vi tror att man behöver öka den polisiära närvaron i området för att skapa en sorts
respekt för det svenska rättsväsendet. Detta är inte enbart kommunens ansvarsområde utan
polisen är en statlig myndighet. Andra statliga myndigheter som borde tänka på var man faktiskt
placerar ut flyktingar är socialstyrelsen och migrationsverket. Om man placerar flyktingar runt
om i Linköping så kanske det är lättare för dem att integreras med olika nationaliteter inklusive
de som är födda i Sverige. Genom detta undviker man uppkomsten av nya områden liknande
Skäggetorp.
Om man hade gjort alla hyresbolag kommunala så hade kommunen lättare kunnat ställa krav på
hyresvärdarna. Men detta hade också minskat konkurrensen vilket kanske hade lett till högre
hyror eftersom att bolagen då hade kunnat sätta vilka hyror de vill. Därmed gör man det svårare
för låginkomsttagare att få en egen bostad.
Trots allt negativt som talats om Skäggetorp finns det fortfarande positiva faktorer som bidrar till
att förändra stämningen i området. Under vårt samtal med medlemmarna i Trygg i Skäggetorp
berättade dem att invandrare också väljer att engagera sig i arbetet för en tryggare och bättre
miljö. Bland annat är det många som frivilligt ställer upp som nattvandrare och menar att de
också vill ta sitt ansvar för förändringar.
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att integrationsproblem är, har varit och kommer att
vara ett centralt problem i det svenska politiska systemet. Åsikter kring vad som är rätt och fel
gällande denna fråga utgår ifrån vilken personlig ideologisk inställning man har. Men för att
integration ska lyckas på bästa möjliga vis gäller det att alla aktörer, nationellt, regionalt och
lokalt samarbetar. Det är av största vikt att medborgarna själva vill förändra sin nuvarande
situation och vara öppna för förändring. Sverige är ur global synvinkel framåt och
ansvarstagande när det gäller migration och vi ska så vara men samtidigt måste vi inse våra
begränsningar. För att kunna utöka invandring som vi ur ett humant perspektiv vill måste vi
också skapa fler arbetstillfällen och bostäder.
Således kan vi konstatera att hade det krävts fler och mer djupgående undersökningar för att vi
skulle fått klarare svar på våra frågeställningar och kunna diskutera fram ännu mera lösningar.
Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Tidsramen hade behövt utökas och därmed kunde fler intervjuer ha genomförts, en intressant
aspekt hade varit att prata med socialtjänsten och invånare i Skäggetorp.
“En kan inte göra allt, men alla kan göra något”
1
1 12 Linköpings Universitet
Pol Kand-programmet – Seminariegrupp 8
Jessica Drugge, Matilda Hjalte, Anna Rydén & Annie Widerberg
Referenslista
Källor:
Carina Boberg (fp), Kommunalråd Linköpings Kommun 2012-10-05
Föreningen Trygg i Skäggetorp 2012-10-05
Litteratur:
Norén Bretzer, Ylva, Det svenska politiska systemet. Lund 2010
Möller, Tommy, Svensk politisk historia. Lund 2011
Internet:
1. http://www.skaggetorp.info/ (2012-10-03)
2. http://grannskapet.info/images/stories/trygg_i_skggetorp4.jpg (2012-10-03)
3. www.ne.se/miljonprogrammet (2012-10-07)
4. app.linkoping.se/statdok/gpf/SKAGGETORPt.pdf (2012-10-07)
5. app.linkoping.se/statdok/gpf/geo7.pdf (2012-10-07)
6. app.linkoping.se/statdok/gpf/geo7.pdf, www.linkoping.se/Demokrati-politik/kommunenstidningar/integrationsbladet/ (2012-10-07)
7.www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Linköping/Statistiska%20fakta%20om
%20Linköping/Utländsk%20bakgrund%20tabellsamling.pdf?epslanguage=sv (2012-10-08)
8. http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleid=5601749 (2012-10-08)
9. http://www.linköping.se/sv/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/Kf-mandatfordelning/ (2012-1009)
10. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/kommun/05/80/index.html (2012-10-09)