UTVÄRDERING: TEORI,
PRAKTIK OCH
INSTITUTIONELLA
FÖRUTSÄTTNINGAR
Det svenska politiska systemet
Bo Persson
UPPLÄGGNING
Utvärderings som en del av policyprocessen
 Vad är utvärdering?
 Olika typer av utvärdering
 Utvärdering problematiserad: metod och
användning
 Utvärdering institutionaliserad: revisionsorgan
och utvärderingsinstitut

VAD ÄR POLICY?

Policy i “dagligt tal”: programförklaring, riktlinje
för verksamhet

Offentlig (public) policy som den oftast används i
statsvetenskapen: inte bara begränsade åtgärder
och beslut utan kedjor av åtgärder och beslut’
(Premfors)

“…action, objectives, and pronouncements of
government on particular matters, the steps they
take (or fail to take) to implement them, and the
explanations they give for what happens (or does
not happen) (Wilson)
POLICYPROCESSENS FASER
Identifiera problem och dagordning (agendasetting, problem-identifiering)
 Identifiera alternativ/lösningar
 Beslutsfattande (Analysera alternativ, beslut)
 Implementering (genomförande)
 Utvärdering

UTVÄRDERING: DEFINITIONER
Utvärdera: ”fastställa eller bedöma värdet av eller
resultatet av (försök mm)” (SAO)
”avser en systematisk undersökning av en
aktivitets värde och betydelse”
(Sandberg & Faugert 2007)
”noggrann efterhandsbedömning av utfall,
slutprestationer eller förvaltning i offentlig
verksamhet, vilken avses spela en roll i praktiska
beslutssituationer”
(Vedung 1998)
VARFÖR GÖRS UTVÄRDERINGAR?

Kontroll
Politiker
 Myndighetsledningar
 Medborgare
 Brukare

Främjande och lärande
 Potemkinkuliss?
 Grundkunskap

VIKTIGA FRÅGOR VID
TILLSÄTTNING AV
UTVÄRDERING
Varför?
Vem?
Vad?
Kriterier?
Metod?
Resultat?
Kontroll, främjande,
upplysning, Potemkinkuliss
Extern – intern, konsult,
institut etc.
Program, organisation
Mål, professionella,
intressen, brukare
Experiment, enkät,
intervjuer etc.
Rapport, muntlig
presentation etc.
DEN KLASSISKA
UTVÄRDERINGSMODELLEN:
MÅLINRIKTAD MODELL
Inriktning på att mäta måluppfyllelse: resultat i
form av prestationer och/eller effekter
 Från enkla uppföljningar (tex. resultatanalys) till
experiment eller kvasiexperiment
 Vikten av additionalitet
 Effekt på kort eller lång sikt?

ATT FÖRKLARA UTFALL:
PROCESSINRIKTAD
UTVÄRDERING
 Avsikten
inte bara att mäta och värdera
utan även att förklara och förstå
 Rekonstruktion av programteorin: Hur
tänkte man egentligen?
 Att förklara utfall möjliga
förklaringsfaktorer:





Oklara mål
Förvaltningen kan inte, vill inte eller förstår
inte
Adressaterna…
Omgivningsfaktorer
Etc.
EXPERTUTVÄRDERINGAR
 Utgår
från vissa givna kriterier, tex. inom
profession
 Vanlig inom tex. forskningspolitik och
utbildningspolitik, frågor som rör medicin
och juridik
 Fördel: hög legitimitet inom vissa
områden (politiker kan inte bedöma
vetenskaplig kvalitet)
 Nackdel: tas hänsyn till kontexten, risk
för subjektivitet, ”konservatism”?
 Kombineras ofta med självvärdering
INTRESSENT- OCH
BRUKARINRIKTADE
UTVÄRDERINGAR
Intressenternas eller brukarnas upplevelse av
aktiviteten i fokus
 Marknadsmässig eller förhandlingsinriktning
 Intervjuer eller enkäter
 Fördel: De som faktiskt berörs gör bedömningen
 Nackdel: finns förståelse för kontext och
förutsättningar

BENCH MARKING
(BÄNKMÄRKESUNDERSÖKNI
NG)
Populär utvärderingsmetod
 Jämför med referens: ett bästa läge
 Vanligt vid tex. jämförelse av produktivitet
(jämförelse mellan länder) och forskning
(produktion av vetenskapliga artiklar)
 Fördel: tydlighet
 Nackdel: uppfattningen om vad som är ”bäst”
varierar kraftigt

ANVÄNDNING AV UTVÄRDERING
Instrumentell
 Upplysande
 Legitimerande
 Interaktiv
 Taktisk
 Rituell

UTVÄRDERINGSTORGANISATI
ONERS RELATION TILL
POLITIKEN: NÅGRA
HYPOTESER

Utvärderingsorganisationer tenderar att utvecklas i
riktning mot ökad politisering över tid (infångningstesen)

Politiseringen beror i hög grad på aktörernas inställning,
professionella normer

Graden av politisering beror i hög grad på den
institutionella faktorer (tex formella utaonomi), men
också....

Resurser och...

...organisationens (och dess medlemmars) professionella
normer och inställning
SVENSKA GRANSKNINGSORGAN
TOM 2003

Riksrevisionsverket (RRV):
lydde under regeringen, stor organisation
 svag autonomi (Beroende av resurser från
regeringen,
 Anpassade sig ofta till regeringens uppfattning?
(anticipering)


Riksdagens revisorer (RR):
lydde under riksdagen, lite organisation
 stark formella autonomi, men små resurser
 Granskningar ”neutrala” men ej så inflyteslerika

RIKSREVISIONEN
Ersatte RRV och RR 2003
 Granska den statliga resursanvändningen
(förvaltningsrevision, ekonomisk revision)
 Lyder under riksdagen, åtnjuter skydd i
Regeringsformen
 Leds av tre riksrevisorer som var och en
självständigt beslutar om vad som ska granskas
 Styrelsen: beslutar om budget samt om vilka
granskningar som riksdagen ska ta ställning till
