Föreläsning 2: Det svenska
politiska systemet
Demokratisering och
parlamentarismens
genomslag
-
Centrala aspekter i utvecklingen av den
moderna staten
Centralisering vs decentralisering
Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Politisk vs ekonomisk makt
Beroende vs oberoende av omvärlden
Konfliktdemokrati vs
konsensusdemokrati
Sveriges styrelseskick: en exposé 15201920
 1521-1721: Kungamakten och
centralmakten stärker sin position, främst
på adelns bekostnad
 1721-1810: Adel och borgarklass
stärker sin makt, främst på kungamaktens
bekostnad
 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin
makt på bekostnad av kungamakt och
aristokrati. Den moderna demokratin
formas
Sveriges demokratisering: fyra faser
1. 1809 års konstitution och 1800-talets
reformer
2. Kampen om den allmänna rösträtten
3. Parlamentarismens seger
4. Demokratins konsolidering
1. 1809 års konstitution:
maktdelningsprincipen
 Kompromiss mellan viljan att begränsa
kungamakt och inte göra den för svag
 Verkställande makt: kungen i samråd med
statsråd
 Lagstiftande makt: delas mellan kung och
riksdag
 Konstitutionsutskottet skapas
 Dömande makt: Högsta domstolen
1800-talet: Successiv förändring av
styrelseskicket
Kungamakten tappar terräng,
riksdagens position stärks successivt
1840 års departementalreform
1866: avskaffandet av ståndsriksdagen
Tullstriden: parlamentet stärker sin
position
Rösträttsfrågan: spelplanen och
argument
 Läget i början av 1900-talet:
Inkomstgraderad rösträtt, bara för män och
åldersgräns
 Argument för allmänTiden
rösträtt:
…
 Mänsklig rättighet
- Europeisk demokratisering
-Urbanisering
 Uppfostran
-Folkrörelserna växer
 Försvarsargument
-Bildningen sprids
 Argument emot:
 Inget ”property”, inget ansvar
 Rädsla för ”pöbelvälde”
Rösträttsfrågan:
en kompromissartad process
Vänstern
(liberaler och
socialdemokrater)
Högern &
kungamakten
…vill införa allmän
rösträtt, helst inom
ramen för ett
majoritetsvalssystem
… vill undvika allmän
rösträtt, i synnerhet
inom ramen för ett
majoritetsvalsystem
Rösträttsfrågan: utfallet
 Allmän rösträtt till riksdagen för män införs
1907-1909,
 Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt
valsystem
= Utfallet delvis alltså en kompromiss
Parlamentarismens eller maktdelning?
 Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande
och dömande makt åtskilda
 Parlamentarism: Regeringen beroende av
parlamentets stöd eller acceptens
 1809 års konstitution byggde på
maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes
parlamentarismen under 1800-talet
 Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen
 Samtidigt hotades monarkins existens av
vänsterpartierna krav på republik
Motstånd mot parlamentarismen
 Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i
försvarsfrågan i strid med kungens
uppfattning
 Pansarbåtsinsamlingen
 Bondetåget och borggårdstalet där kungen
tar strid i försvarsfrågan
 Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering
tillträder
Parlamentarismens seger
 Första världskriget: politisk och ekonomisk
kris
 Ryska revolutionen (1917), det tyska
kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland
(1918)
 Stor oro för upplopp och tom revolution
 Kungen accepterar den parlamentariska principen
vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917
 Kvinnlig rösträtt införs 1919
Förklaringar till demokratiseringen
 Strukturella förklaringar
 Socioekonomiska faktorer
 Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution,
krigsrisk)
 Socialt kapital
 Aktörsinriktade förklaringar
 Vikten av starka folkrörelser
 Drivande entreprenörer (Staaf)
 Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)
Demokratin och det turbulenta 1920och1930-talen
 Det framväxande hotet mot demokratin :
Fascism, nazism och kommunism
 Börskrasch och depression
 Oro på den svenska arbetsmarknaden:
Ådalen 1931
 Starka motsättningar mellan
socialdemokrater och kommunister
Det politiska systemets stabilisering:
krisuppgörelse
 Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna
och bondeförbundet
 (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och
finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk
näringspolitik
 (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik,
men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och
finanspolitik
Det politiska systemets stabilisering:
Saltsjöbadsavtal
 Saltsjöbadsavtalet
LO och SAF kommer överens om spelregler för
arbetsmarknaden
Institutioner för att hantera konflikter
Båda parter vill undvika statlig inblandning
 Båda händelserna utgör tillsammans ett
”formativt moment” i utvecklingen av den
”svenska modellen”
Kom ihåg!
 Sverige demokratiseras i europeisk anda och samtid
 Kungamakt med tydlig nationell identitet
 Sen o snabb industrialisering
 Parlamentarism > Maktdelning
 Konsolidering av demokratin
 Inklusion
 Regional likhet
 Arbetsmarknadspolitik
 Välfärdsstaten växer fram
2017-07-11