2013-03-21
Disposition
• Välfärdsregimer
Förändring av välfärdsstaten
• Den industriella välfärdsstaten
• Vad driver förändring i välfärdspolitik?
Mattias Örnerheim
PhD Candidate, Political Science
Department of Management and Engineering
Linköping University
2013-03-21
Varför är välfärdsstaten så intressant
för statsvetenskap?
2
Välfärdens tre hörnpelare
• Det representerar en stor del av de offentliga
utgifterna (mellan 15 och 35% av BNP)
Marknaden
Staten
• Välfärdsstaten och välfärdspolitiken är i konstant
förändring
Familjen
• Välfärdsstaten är en politisk triumf (med viss
variation…)
2013-03-21
(Esping-Andersen, 1999;2002).
3
2013-03-21
4
Den industriella välfärdsstaten
(ca. 1945-1980)
Välfärdsregimer*
• Tre idealtyper:
– ”Den gyllene eran” – tillväxt och full
sysselsättning.
– Liberala system (marknadssystem som t. ex. i USA, Australien)
– Korporatistiska system (s.k. Bismarcksystem som t. ex. i
Tyskland, Nederländerna, Japan)
– Stabil arbetsmarknad
– Socialdemokratiska system (s. k. Beveridgesystem som t. ex. i
Sverige och övriga skandinaviska länder samt Nya Zeeland)
– Stabila familjestrukturer
*The three worlds of welfare capitalism, Esping-Andersen, 1990.
2013-03-21
– Alla välfärdsstater växer, alla skyddar förlust
av inkomster (på olika sätt)
5
2013-03-21
6
1
2013-03-21
Välfärdspolitikens karaktär
• Generell välfärd
– Omfattar i princip hela befolkningen
• Selektiv välfärd
Gustav Möller, Socialdemokratisk
politiker
– Omfattar begränsade grupper
Alva och Gunnar Myrdal 1934. Bild: Pressens
bild.
2013-03-21
7
2013-03-21
Ett exempel på skillnad i de Möllerska
och Myrdalska linjerna
• Myrdalska politiken för
behövande barnfamiljer
också kallad:
”naturalinjen”
Selektiv genom
utdelning av varor
Kontroll av konsumtion
för att garantera kvalitet
”
8
Vad hände sen då?
• Möllerska politiken för
behövande barnfamiljer
• Oljekris 1973-74
• Oljekris 1979
Kontanta och generella
bidrag
Förstärkning av
hushållsbudget, lita till
människors egen
förmåga
2013-03-21
– Tillväxt
– Arbetslöshet
– Inflation
9
2013-03-21
Vad hände sen då?
10
Vad hände sen då?
• Missnöje med svällande byråkrati
• 80-tal:
– Strukturell obalans mellan inkomster och utgifter
– Devalvering av valutan med 16% 1982
– Inflationsproblem
– Ekonomisk globalisering
• Höga löneavtal
• Expansiv finanspolitik (stödpaket)
• Växande budgetunderskott
2013-03-21
11
2013-03-21
12
2
2013-03-21
Paradigmskifte
Paradigmskifte
• Dysfunktionella institutioner
• Institutionell förändring
• Låg inflation nytt politiskt mål
2013-03-21
13
2013-03-21
14
Paradigmskifte
Paradigmskifte
Privat och offentligt
• ”The choice revolution” (Blomqvist, 2004)
Funktion
– Decentralisering (1986-90)
– Marknadslösningar och valfrihet (1990-94)
– Kontraktering av privata utförare (1994-)
Huvudmannaskap
Reglering
offentlig
Finansiering
Produktion
offentlig
privat
privat
offentlig
privat
offentlig privat offentlig privat offentlig privat offentlig privat
(Lundqvist, 1988)
2013-03-21
15
2013-03-21
Är det alltid lämpligt med
marknadslösningar?
Paradigmskifte
Marknaden och staten
Marknad
Nirvana
ansatsen
Effektivitet
Valfrihet
Kreativitet
16
Stat
• Inga marknader helt fria från reglering
Rättvisa
Demokrati
Likabehandling
• Staten kan vara enda köparen
• Staten har fler mål än kostnadseffektivitet
Reellt
existerande
problem
2013-03-21
Segregering
Kartellisering
Monopol
– Rättsäkerhet
– ”Lika omtanke och respekt”
– Ansvarighet
Byråkrati
Korruption
Köer
17
2013-03-21
18
3
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
• Vad kommer förändringspressen ifrån?
• Globalisering/Europeisk integration
• Globalisering/europeisk integration (Scharpf 1997 vs. Pierson
– Ökade kapitalflöden
– (potentiell) arbetskraftsrörlighet
– En gemensam EU-marknad (rörlighet av varor och tjänster)
2001/Schwartz 2001)
• Trög ekonomisk tillväxt (Iversen/Wren 1998, Schwartz 2001)
• En politisk mognadsprocess av välfärdsstaten (t. ex. Pierson 2001,
• Kontra: Pierson (2001), Schwartz (2001). The New Politics of the
Schwartz 2001)
• Strukturella förändringar av arbetsmarknaden (Iversen/Wren
WS.
1998)
• Pro: Scharpf, Fritz (1997). “Economic integration, democracy and
the welfare state”, Journal of European Public Policy, 4(1): 18-36.
• Förändrade familjestrukturer och sociala värderingar (t.ex.
Pierson 2001, Bonoli 2001)
2013-03-21
19
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
20
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
• Trög ekonomisk tillväxt
– Efterkrigstidens återhämtning har avstannat
– En ”mättnad” av industriell produktion
– En övergång till serviceekonomi (genomsnittligt
lägre produktivitet)
• T ex. Iversen, Torben and Anne Wren (1998) Schwartz
(2001)
2013-03-21
21
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
22
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
• Servicesektorns trilemma (Iversen/Wren,
1998)
• Trillemmat i servicesektorn
Budgetdisciplin
– Vilka mekanismer utgör trilemmat i
postindustriella ekonomier?
• Inkomstutjämning
• Full sysselsättning
• Budgetstabilitet
Sysselsättningstillväxt
Inkomstutjämning
Socialdemokratiska system
2013-03-21
23
2013-03-21
24
4
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Dualisering av arbetsmarknaden:
• Mognaden av välfärdstaten
A primary labor market: stable, fully regulated and
insured employment relations - Insiders
– Genom demografiska förändringar
– Genom teknologiska innovationer
– Genom ekonomiska kriser
A secondary labor market: atypical, unstable,
flexible employment relations - Outsiders
•
•
• T ex. Pierson, Paul (2001). “Post-Industrial Pressures on
the Mature Welfare States”.
(The age of dualization, 2012) (Rueda 2005, 2007; Emmenegger 2009; Burgoon and
Dekker 2010; Lindvall and Rueda forthcoming)
2013-03-21
25
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
• Förändrade sociala strukturer och förändrade
arbetsmarknad
• Förändrade familjestrukturer och nya social
risker
– Ökning av medelklass (utbildning)
– Delning av arbetarklassen
– Hur ser de nya sociala riskerna ut?
– Vilka är nya och mest akuta?
– Vilka nya krav och behov kan tänkas utvecklas från
arbetsmarknaden?
• Minskning av den industriella arbetarklassen
• Ökning av arbetarklass i servicesektor
– Demografisk utveckling – större andel äldre
Oesch Daniel, Coming to grips with a changing class structure. An analysis
of employment stratification in Britain, Germany, Sweden and
Switzerland. International Sociology 21(2), pp. 263-288, 2006.
(Esping Andersen, 1999)
Oesch D., Rodriguez Menes J., Upgrading or polarization? Occupational
change in Britain, Germany, Spain and Switzerland, 1990-2008. SocioEconomic Review 9(3), pp. 1-29, 2011.
2013-03-21
27
2013-03-21
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
28
Vad driver förändring i
välfärdspolitiken?
• ”Gamla risker” innebar inkomstförlust vid:
• ”Nya sociala risker” handlar framförallt om
fattigdom:
– Ålder
– Tillfällig arbetslöshet
– Funktionsnedsättning
– Olycka
– Sjukdom
2013-03-21
26
– Ensamstående mödrar
– Barnfattigdom
– Äldre fattiga
29
2013-03-21
30
5
2013-03-21
Den generella välfärdspolitikens
utmaningar
Synsätt på välfärden
•
•
•
•
•
•
•
• Servicedemokrati
• Maktfullkomlig statsapparat
2013-03-21
31
Generell välfärd kostar
Moraliska aspekter
Politiska möjligheter att styra
Värderingsförändring i befolkningen
Ökning av behovsprövade bidrag
Förändrat huvudmannaskap
Den generella välfärden har sedan 1990-talet
varit politiskt utmanad.
2013-03-21
32
6