733G22: Statsvetenskaplig metod
Kristoffer Edblad
2014-09-29
930902
Metoduppgift 3
- Inkomst & förtroendet för demokratins institutioner
Problem
Förtroende för demokratins institutioner och dess möjlighet att lösa problem i samhället är
väldigt viktigt i ett demokratiskt samhälle. Om inte folk har förtroende för demokratins
institutioner är risken överhängande att de beslut som formuleras i det politiska systemet
saknar legitimitet bland medborgarna. I denna uppsats undersöker jag om huruvida individers
förtroende för demokratins institutioner har ett samband med deras inkomst. Denna fråga har
aktualiserats i och med att inkomstklyftorna i Sverige de senaste åren har ökat.1
Syfte och frågeställning
I denna uppsats undersöker jag om det finns något samband mellan individers förtroende för
demokratins institutioner och deras inkomst. Min population är Sveriges befolkning mellan 18
och 65, vilket jag går in på djupare nedan.
Definition och validitet
Innan jag gör något annat måste jag definiera ”förtroende för demokratins institutioner”, så att
jag är klar med vad det är jag undersöker. ”Förtroende för demokratins institutioner”
definieras i denna uppsats som i vilken utsträckning man anser att Sveriges partier, riksdag
och regering jobbar för medborgarnas bästa.
Det finns dock en potentiell validitetsproblematik i detta fall, som kan uppstå mellan
definitionen av ”förtroende för demokratins institutioner” och de frågor man ställer till
respondenterna för att få svar på detta. Som nämnt ovan definierar jag i denna uppsats
”förtroende för demokratins institutioner” som i vilken utsträckning man anser att Sveriges
partier, riksdag och regering jobbar för medborgarnas bästa. Operationaliseringen av denna
definition sker sedan genom frågor i en enkät (vars utformning jag återkommer till nedan).2
Det svåra i detta fall är att formulera frågor som faktiskt mäter det jag avser att mäta, d v s
att ha god validitet i undersökningen. Man skulle kunna tänka sig att helt enkelt bara direkt
fråga ”I vilken utsträckning anser Du att Sveriges partier, riksdag och regering jobbar för
1
Djelevic, Milan: Inkomstklyftorna större än någonsin, hämtat från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5534477 den 25 september 2014
Eriksson, Göran: Klyftorna växer snabbast i Sverige, hämtat från http://www.svd.se/nyheter/inrikes/klyftorvaxer-snabbast-isverige_8172016.svd den 25 september 2014
Statistiska Centralbyrån: Fler i Sverige i risk för fattigdom, hämtat från http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Artiklar/Fler-i-Sverige-i-risk-for-fattigdom/ den 25 september 2014
Statistiska Centralbyrån: Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard, hämtat från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Okade-skillnader-i-barnfamiljers-inkomststandard/ den 25
september 2014
2
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängerud, Lena: Metodpraktikan – Konsten att
studera samhälle, individ och marknad, s. 58
medborgarnas bästa?” där respondenten får fylla i en skala från 1 (Mycket liten) till 5 (Mycket
stor). Ett problem med detta tillvägagångssätt är dock att denna fråga kanske inte mäter det vi
vill veta. Olika respondenter kan t ex uppfatta ”medborgarnas bästa” på olika sätt vilket gör
att man inte mäter samma sak i alla enkäter. Hela poängen med denna uppsats är ju att mäta
hur stort förtroende folk har för demokratins institutioner gentemot deras inkomst, och om
folk uppfattar detta förtroende på olika sätt faller hela syftet i och med att alla enkäter
potentiellt mäter olika saker.
Ett sätt att lösa detta skulle kunna vara att istället för att ställa en direkt fråga om
förtroendet för de demokratiska institutionerna formulera olika påståenden som har med detta
att göra, vilka respondenterna sedan får ta ställning till vad gäller i hur hög utsträckning dessa
påståenden är sanna. Genom att analysera dessa påståenden skulle man sedan kunna avgöra i
hur hög utsträckning respondenterna har förtroende för demokratins institutioner enligt vår
definition. Exempel på sådana påståenden skulle kunna vara ”Partierna är bara intresserade av
att få röster och komma till makten, inte att förbättra livet för medborgarna”, där respondenten
får fylla i en skala från 1 (Helt falskt) till 5 (Helt sant). Ett problem med detta
tillvägagångssätt är dock att påståendena kan vara för negativa från början så att de styr
respondenten i en mer negativ riktning än vad som skulle vara fallet med ett mer neutralt
påstående.3
Statistisk design
Trots denna validitetsproblematik har jag försökt att få fram den information jag är ute efter,
vilket jag har gjort genom att använda mig av en statistisk design. Detta innebär att jag har
försökt samlat in en stor mängd analysenheter (i form av enkäter) utifrån vilka jag sedan har
kontrollerat och jämfört genom statistiska metoder för att se om det finns något samband
mellan inkomst och hur högt förtroende man har för demokratins institutioner bland Sveriges
befolkning.
Den population jag i denna uppsats har försökt dra slutsatser om är Sveriges befolkning
mellan 18 och 65 och det verktyg jag använder för att få information om populationens
inkomst och förtroende för demokratins institutioner är enkäter. Jag kan dock naturligtvis inte
skicka enkäter till samtliga invånare i Sverige, varför jag har genomfört ett stickprov om 100
slumpmässigt utvalda personer från 5 slumpmässigt utvalda län genom ett s k tvåstegs
3
Ibid, s. 61
klusterurval, vilket innebär att jag först slumpmässigt har valt ut 5 län, och sedan från dessa
slumpmässigt valt ut 20 personer per län.4
Att använda ett slumpmässigt urval är viktigt eftersom att det gör det enklare att
generalisera resultaten. Om man t ex enbart frågar folk i en viss ålder, på en viss plats eller
med en viss utbildningsnivå är det inte helt lätt att generalisera de resultaten till folk som inte
har de egenskaperna.5 Det är också viktigt att använda sig av ett relativt stort urval, dels för att
ju större urvalet är desto närmare kommer man naturligtvis populationen, men också för att
man undviker tillfälligheter.6
Denna undersökning är ett exempel på en frågeundersökning av respondentkaraktär. Det är
en frågeundersökning för att jag ställer frågor till respondenten och det inte förs ett interaktivt
samtal, samt att jag i denna undersökning är intresserad av hur ofta olika svar förekommer
och inte kartlägga respondenternas uppfattningar om ett visst område. Urvalet är som sagt
även slumpmässigt, vilket det sällan är i en samtalsintervju eftersom att man där är intresserad
av olika djupare uppfattningar, och inte, vilket är fallet i denna undersökning, att generalisera
ett resultat för en hel befolkning.7 Respondentelement kommer in i att jag i denna
undersökning är intresserad av vad respondenterna tycker i det undersökningen gäller (d v s
förtroendet för demokratins institutioner), och inte, vilket är fallet i informantundersökningar,
är intresserad av att lägga ”pussel” över ett visst händelseförlopp.8 Av detta följer också att
frågorna i enkäten är strukturerade, d v s att samma frågor ställs till alla respondenter.9
Enkäterna skickades sedan ut via e-post. Ett potentiellt problem med detta skulle dock
kunna vara att man får en överrepresentation av vissa demografiska grupper och
underrepresentation av andra, i och med att man kan tänka sig att vissa demografiska grupper
(såsom yngre personer) använder sig av e-post mer frekvent än andra (såsom äldre personer).
Ytterligare ett problem skulle kunna vara att enkäter via e-post riskerar att ge en relativt
låg svarsfrekvens. Man kan tänka sig att det är lättare att ”glömma” bort en epostundersökning jämfört med exempelvis en telefonintervju. Det är därför viktigt att skicka
påminnelser för att öka svarsfrekvensen. Sedan finns det även statistiska metoder för att
åtgärda bortfallsproblem.
4
Nordgaard, Anders: Räkna på urval! Teori och exempel i urvalsmetodik, s.84
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängerud, Lena: Metodpraktikan – Konsten att
studera samhälle, individ och marknad, s. 173
6
Ibid, s.100
7
Ibid, s.228-229
8
Ibid, s.227-228
9
Ibid, s.231
5
Efter att jag har fått in samtliga enkätsvar och kodat dem så analyserar jag data materialet
genom multipel linjär (multivariat) regression, variabler på intervall (inkomst, ålder,
utbildning),- nominal (kön, läge),- och ordinalskala (förtroende för demokratins
institutioner).10
Att jag i enkäten måste fråga respondenten efter mer information än enbart inkomst och
förtroende för demokratins institutioner, beror på att det finns andra variabler som kan
påverka politikerförtroendet; t ex ålder, utbildning kön och läge, d v s kompletterande
förklaringsvariabler som både kan påverka den förklaringsvariabel vi testar för och vår
beroende variabel. Om vi inte tar med dessa variabler är det svårt att renodla om det faktiskt
är inkomst som påverkar förtroendet för demokratins institutioner eller något annat. Om vi t
ex antar att det finns kanske positivt samband hur hög inkomst man har och hur högt
förtroende man har för demokratins institutioner, men inte har frågat respondenterna om andra
faktorer som kan påverka både den förklaringsvariabel vi testar för och vår beroende variabel,
såsom utbildning, är det svårt att veta om det faktiskt är inkomst eller om det är utbildning
som påverkar förtroendet för demokratins institutioner. Man skulle till exempel kunna tänka
att en högre utbildning ger högre förtroende för demokratins institutioner, men att en högre
utbildning också ger högre inkomster, så att det faktiska sambandet inte är det mellan inkomst
och förtroende för demokratins institutioner, utan mellan utbildning och förtroende för
demokratins institutioner. Men om man tar med även dessa faktorer i undersökningen kan
man med statistiska metoder rensa bort vad som är relevant och inte.11
Detta gör man t ex genom att lägga in samtliga kodade svar i en statistisk programvara, där
man plottar var och en mot beroende variabel för att se om det finns något samband mellan
olika förklarande variabler (ålder, inkomst etc.) och den beroende variabeln (d v s förtroende
för demokratins institutioner) och i så fall hur det ser ut. Sedan gör man en multipel linjär
regression med de variabler som verkade ha något samband med den beroende variabeln, och
analyserar sedan denna med hjälp av olika statistiska mått (T-test, p-värde etc.), för att få fram
om korrelationen mellan inkomst och demokratiförtroende är signifikant och bidrar till
modellen.12
10
Ibid, s. 348
Ibid, s.97
12
Ibid, s.381-385
11
Jämförande design
Ovan har jag beskrivit att jag har använt mig av en statistik design för att genomföra denna
undersökning och vad det innebär. Men varför har jag inte använt någon annan design?
För att illustrera detta ska jag titta på en annan design, nämligen en jämförande
fåfallsstudie med mest lika-design, se vad det skulle innebära för min studie och varför det
inte är en lämplig design för denna undersökning.
En jämförande fåfallsstudie med mest lika-design innebär helt enkelt att man jämför fall
som är ”som är så lika varandra som möjligt på relevanta oberoende variabler förutom den
förklaringsvariabel som står i centrum för undersökningen”.13 Om man skulle genomföra en
sådan studie i detta fall skulle det innebära att man letar upp ett antal personer med olika
inkomst och delar in dessa i låg-, medel- och höginkomsttagare. Sedan undersöker vi genom
intervjuer hur stort förtroende de har för demokratins institutioner. Om det sedan visar sig att
det finns en tydlig skillnad mellan förtroende för demokratins institutioner och vilken
inkomstgrupp de olika respondenterna tillhör, skulle man kanske kunna dra slutsatsen att det
finns ett samband mellan inkomst och förtroende för demokratins institutioner.
Problemet med detta är att det dels blir svårt att generalisera resultatet eftersom att man
undersöker relativt få personer, men också att det är svårt att urskilja om den givna nivån av
förtroende för demokratins institutioner beror på just inkomst, eller t ex utbildning, eftersom
att utbildning sannolikt både påverkar inkomst och förtroende för demokratins institutioner.
Det är enklare att särskilja dessa effekter vid ett stort datamaterial och statistiska metoder.
Jämförande fåfallsstudie kan passa när man undersöker något som inte hänt särskilt många
gånger (d v s när populationen är liten), såsom exempelvis världskrig, och komplexa fenomen
som är ganska svårt att kvantifiera (så som ett lands grad av integration).14 I denna uppsats är
dock inget av dessa uppfyllda; alla människor har en inkomst och en grad av förtroende för de
demokratiska institutionerna, d v s populationen är stor, och fenomenet jag undersöker, d v s
förtroende för de politiska institutionerna, är inte överdrivet svårt att kvantifiera, varför
användandet av en statistisk metod känns rimligt.
Källor och källkritik
Vad gäller källor och källkritik så försöker jag i denna uppsats inte kartlägga någon historisk
händelse, eller nutida händelse utifrån historiska källor. Mina källor är istället folks egna
13
14
Ibid, s.102
Ibid, s.101
uppfattningar vilka jag fått information om genom enkäter. Dessa anser jag är svåra att
analysera utifrån de källkritikmetoder som presenteras i boken.
Källförteckning
Elektroniska källor
Djelevic, Milan: Inkomstklyftorna större än någonsin, hämtat från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5534477 den 25 september
2014
Eriksson, Göran: Klyftorna växer snabbast i Sverige, hämtat från
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/klyftor-vaxer-snabbast-isverige_8172016.svd den 25
september 2014
Statistiska Centralbyrån: Fler i Sverige i risk för fattigdom, hämtat från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fler-i-Sverige-i-risk-for-fattigdom/ den 25
september 2014
Statistiska Centralbyrån: Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard, hämtat från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Okade-skillnader-i-barnfamiljersinkomststandard/ den 25 september 2014
Litteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängerud, Lena: Metodpraktikan –
Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4. uppl. Stockholm. Norsteds Juridik.
2012
Nordgaard, Anders: Räkna på urval! Teori och exempel i urvalsmetodik, 2. uppl. Linköping.
2001