Metod PM
Turordningsregler moment 22
Charbel Malki 811112-1599
Statsvetenskapliga metoder, 733G22
IEI Linköpings universitet
2014 – 09 - 29
Inledning
LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid när det handlar om näringspolitik.
LAS som står för Lagen om anställnings skydd, i lagen finns turordningsreformen som gäller
mellan företagaren och arbetstagaren. Turordningsregler som är till för att ge ett skydd åt
arbetstagaren. Det vill säga att den reglerar förhållanden mellan arbetstagaren och
arbetsgivaren. Under en lång tid har det diskuterats och debatterats om att förenkla situationen
åt arbetsgivaren, en förenkling att avskeda sin personal utan något krångel. Den politiska
diskussionen om LAS handlar för det mesta om turordningsreglerna. Denna lag ska skapa
trygghet och förutsägbarhet för arbetstagaren men den skapar även problem för företagaren –
som drabbar anställda till en otrygghet anställning och oförutsägbarhet, det vill säga ett
moment 22.
Problem
Idag upplever många små företagare ett problem med turordningsreglerna i lagen om
anställningsskyddslagen LAS. Turordningsreglerna är ett system som är lagt som ett skydd för
den anställde på företaget. Det vill säga att den arbetstagaren som anställs först hamnar sist i
turordningen på arbetsplatsen; med det kan det bli svårt för företagaren att avveckla den först.
Samtidigt innebär det att yngre med kompetens har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
eftersom de anställs nyligen. Med det skapar turordningsreformen en inlåsningseffekt på
marknaden och en försvårad rekrytering och minskat rörlighet. För en förändring av
turordningsreglerna kan det vara lättare att avveckla medarbetare som inte fungerar på
arbetsplatsen. 1
Syfte
Syftet är att undersöka dess innebörd av turordningsreformen i LAS, en viktigt fråga inom
arbetsmarknaden för företagaren. Jag skulle vilja veta varför den ska förändras och
moderniseras.
1
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/las/
Frågeställning
För att besvara syftet använder jag mig av dessa frågor

Turordningslagen är ett viktigt system för arbetstagaren, men vilka negativa och
positiva aspekter finns det för arbetsgivaren?

Hur kan LAS förbättra arbetsmarknaden?
Val av strategi och design
Jag kommer att hålla mig väldigt opartiskt vid detta ämne inom LAS, med tanke på att jag är
politiskt aktiv. Med detta sagt kommer jag främst att lägga mer på att få fram hur
turordningsreglerna kan ge en positiv och negativt effekt på arbetsmarknaden i synnerhet för
företagarna. Jag kommer även att analysera artiklar som handlar om vilken syn företagare ser
på LAS som ett regelverk och hur turordningsreglerna påverkar dem negativt.2 Jag kommer
att utgå från boken i ideanalys från Ludvig Beckman, jag kommer att använda mig av en
idecentrerad studie som skulle emellertid endast fokusera på argumenten som står i centrum
och där följaktligen vem som framför dem.3 Jag kommer utöver detta hålla mig till intervjun
med en sakkunnig person inom de ämne, på så sätt få mer forskningsperspektiv om frågan
LAS. Med hjälp av intervjun kommer jag även få svar på senare frågorna, Hur kan LAS
förbättra arbetsmarknaden? Detta forskningsproblem handlar om konstruerar goda och dåliga
argument för vad som är acceptabelt på arbetsmarknaden.4
2
http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/paragraf-22-sa-drabbar-las-svenska-foretag_571381.html
3
Ludvig Beckman Grundbok i ideanalys
4
Esaiasson m.fl. Medtodpraktikan
Metod
Jag kommer att använda dokumentanalyser av artiklar och en intervju för att besvara
frågeställningarna och syftet. Jag utgår från informantintervjuer5 med en sakkunnig inom
området turordningsreformen i regelverket LAS. Det material som samlas och analyseras
utgår jag från en kvalitativ textanalys främst för är att få ett bredare perspektiv på hur det
skiljer sig mellan de olika parterna. Jag anser att detta är den bästa metoden för att uppfylla
syftet som jag valt på grund av att jag framförallt vill diskutera kring ämnet på ett opartiskt
sätt. Det är också därför jag valt att använda mig av relativt öppna frågor i intervjun och inte
använt mig av t ex enkätundersökningar med svarsalternativ.
Källmaterial och källkritik
I denna rapport har jag framför allt använt mig av olika artiklar för att diskutera kring ämnet
turordningsreglerna i LAS. För det första utgår jag från att bedöma om artiklarna visar nån
tendens av äkthet, en samling av trovärdighet ifrån samtliga källor,6 underlaget kommer att
bestå av debattartiklar, intervju och enkätundersökning. Även en oberoende samlingsanalys
där enkätundersökningen visar tendenser den informationen ifrån de svarstalande personer
delar samma åsikt7. Jag har använt mig av artiklar, framförallt för att det är lätt att återge i text
vad som har sagts i olika debattsammanhang och i intervjun för att få ett perspektiv inom den
politiska världen från en som är mer centraliserat och insatt i ämnesområdet. En
enkätundersökning för att få ett annat perspektiv på hur företagarna upplever och känner för
regelverket.
Validitet och reliabilitet
Validitet inom ett arbete handlar om giltighet och om den mätmetod man använder sig av
verkligen mäter det man vill ska mätas. En god begrepssvaliditet handlar om att det som sägs i
teorin också stämmer överens med de mätningar som gjorts. Reliabilitet handlar om
tillförlitligheten i de mätningar som gjorts. En god begreppsvaliditet tillsammans med god
reliabilitet innebär att man med hjälp av samma metoder ska kunna uppnå samma sak som i
den tidigare mätningen, validitet och reliabilitet hänger på det sättet ihop.8
Eftersom jag har gjort ett urval av artiklar omkring LAS kan jag även ha påverkat validiteten i
studien. För att motverka en låg begrepssvaliditet har jag därför försökt att använda mig av
5
Esaiasson m.fl. Medtodpraktikan
Esaiasson m.fl. Medtodpraktikan
7
Esaiasson m.fl. Medtodpraktikan
8
Esaiasson m.fl. Medtodpraktikan
6
olika bredd i artikelurvalet för att spegla debatten. Min avsikt är att spegla debatten inom
ämnesområdet på ett så objektivt sätt som möjligt, vilket i sin tur innebär att jag kommer att
försöka att använda mig av lika många artiklar om turordningsreglerna i LAS, detta i sin tur
stärker begreppsvaliditeten i min undersökning och hjälper mig att spegla debatten på ett
korrekt sätt. När det kommer till reliabiliteten skulle man kunna vända sig mot att jag enbart
använder mig av en informantintervju med en sakkunnig när jag istället borde ha använt mig
av fler intervjuobjekt. Ett enda intervjuobjekt ger sällan hela sanningen om hur debatten förs
inom regelverket LAS. För att bredda arbetet ytterligare kunde jag också ha använt mig mer
av respondentintervjuer och kanske något enklare intervjuer och med hjälp av även
kvantitativa studier lyfta fram fler röster i debatten.
Kritisk analys av källor och val av metod
Det finns ett antal metoder jag skulle kunna använt mig av istället eller lagt till för att bredda
arbetet. Till att börja med hade jag kunnat välja ett större urval av artiklar för att försöka
spegla alla delar av debatten. Jag hade även kunnat använda mig av fler intervjuer om
turordningsreglerna i LAS, men jag skulle också ha kunnat bredda undersökningen genom att
även intervjua politiker från olika partier och jämfört.
Källor
Litteratur
Medtodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad 2012 (Fjärde upplagan) Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henric Oscarsson, Lena Wängnerud
Intervju
Christer Nylander riksdagsledamot, ledamot i arbetsutskottet