Fö 2 Problematisering och
design
Samhällsvetenskaplig metod 2015
Rebecca Stenberg
Agenda
Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få
överblick över forskningsprocessen vid en studie eller en
utredning.
• Utgångspunkten alltid ett kunskapsintresse (eller flera)och en
kunskapssyn (eller flera) som leder till
• hur problematisering går till och leder fram till ett syfte, som
• Leder fram till design och urval
• Checklista inför fredag
rebecca.stenberg@liu.se
2
Ett realistiskt scenario - Från praktik till en design
• I sundet mellan Lidingö och Nacka i Stockholm passerar 50.000
personer en julidag.
• Flera stora hamnar, finlandsbåtar, skärgårdstrafik, fritidsbåtar.
• Kollision mellan två kryssningsfartyg totalt 7000 passagerare, 400
skadade varav 300 allvarligt
• Praktiska konsekvenser? Samhällelig relevans för att utreda?
• Vilka kunskapsområden?
• Vilken kunskapssyn?
• Exempel på problemställningar som kan teoretiseras?
• Andra tänkbara exempel på samma problem?
• Hur kan problemet studeras?
• Tänkbara designer?
rebecca.stenberg@liu.se
3
Ontologi - epistemologi – styr vad vi ser som ett
problem och vad som är möjligt att studera
• Ontologi - Vad är sant och verkligt? Var finns verkligheten?
–
–
–
–
–
–
Sjunger fåglarna i skogen om vi inte är där och hör det?
Finns verkligheten ”där ute” eller inne i huvudet?
Naturvetenskapliga ”paradigm” – samhällsvetenskapliga ”paradigm”
Observerbart – ej observerbart
Objektivitet-subjektivitet
Positivism, hemeneutik, pragmatism
• Epistemologi - Hur kan det studeras (Vad är kunskap)?
–
–
–
–
Bevisa och generalisera?
Förstå innebörd?
Beskriva?
Utföra , utveckla?
Vad är viktigast? Din utgångspunkt eller avnämarnas?
rebecca.stenberg@liu.se
4
Olika Kunskapsintressen (ansatser)ger olika
problemformuleringar som ger olika syften osv …
Alvesson & Sköldberg trilaterala sanningsbegrepp 1994
Kvantitativ ansats vill förklara och bevisa.
Syftar till objektiv sanning och bevis
Frågor som ”Hur mycket? Hur länge?
Positivism
Postmodern ansats
syftar till att
genomskåda myter
och sprickor i
verklighetsbygget
och skriva om det tex
när det gäller tex
genus, sexualitet och
etnicitet
Interaktiv/aktionsansats
vill prova, förändra och
värdera. Syftar till praktisk
nytta och kunskap. Frågor
som Vad händer om…?
Kvalitativ ansats vill förstå
subjektiv innebörd eller
mening. Frågor som Hur?
Varför?”
Pragmatism
Hermeneutik
rebecca.stenberg@liu.se
5
Forskningsprocessen – vad passar
med vad för att få ut det jag vill?
Kunskapsintressen och kunskapssyn utgångspunkt för…:
Problem
Typ av syfte
Strategi/ansats
Design
X
Y
Z
…
Explorativt
Deskriptivt
Hypotespröv.
Normativt
 kvalitativ
 Experiment
 kvantitativ
 Tvärsnitt
 kombination
 Longitudinell
 interaktiv ansats  Fallstudie
 utvärdering
 Komparation
 Interaktiv
Metod/teknik/urval
 Intervjuer
 Observationer
 Enkäter
 Skuggning
 Dokument
 Future workshops
Utecklad utifrån Lena Högberg, 2011
rebecca.stenberg@liu.se
6
Vad innebär problematisering?
• INTE att gnälla vilket är en vanlig missuppfattning!!!
• Problematisera = formulera problem = att se något som något
• Problem är inte av naturen givna utan måste formuleras av
människor – samma fenomen kan därför problematiseras på olika
sätt utifrån olika utgångspunkter, intressen och kunskapsperspektiv
• Viktigt att hitta ett fenomen i samhället man finner av tillräckligt
stort samhällsintresse, kunskapsintresse – OCH eget intresse - för
att studera närmare.
• Viktigt att det inte bara blir ”bekväma”, för tama eller tråkiga – eller
komplicerade problem.
• Viktigt tänka igenom sin egen roll som kunskapsproducent
rebecca.stenberg@liu.se
7
En bra problematisering…
• Problematiseringen hjälper till att skapa fokus och
avgränsningar i studien .- ger den en ram för vad som ska
studeras.
• Problemformuleringen leder till studiens syfte, uppläggning
och metoder.
• Problemformuleringen hjälper till att identifiera andra
exempel på samma problemställning – viktigt för att diskutera
giltighet utöver den undersökta praktiken i resultaten.
rebecca.stenberg@liu.se
8
Hur går man till väga?
1. Identifiera och välj ett tema/ämne
2. Formulera en frågeställning/problem som berör en avgränsad del
av temat
3. Uttryck din frågeställning/problem som ett exempel på en viss
sorts problem – välj perspektiv!
4. Ringa in och avgränsa problemområdet genom litteratursökningar
– vad har gjorts och vilken kunskap finns om problemet?
5. Bearbeta det du får fram och snäva successivt in och förfina din
frågeställning/problem
6. Leta efter kunskapsluckor
7. Framställ argument för hur din studie blir ett kunskapsbidrag
8. Formulera ett (genomförbart) syfte för studien
9. Bearbeta argumentationen till dess att syftet framstår som en
logisk följd på problemdiskussionen
rebecca.stenberg@liu.se
9
Var börjar man? Att välja tema
Tänkbara ingångar och inspiration
• Intressen och erfarenheter – vad händer runtomkring dig? Nu?
Förr?
• Teori – aspekter av teorier som är intressanta att testa etc.
• Forskningslitteratur – tidigare undersökningar om intressanta
fenomen eller med spännande vinklar och metoder
• Oklarheter och sådant som är uppseendeväckande – kommunala
friskolor
• Spännande ”fall” – viss organisation, plats, person, händelse etc.
• Utvecklingstrender – ökad medvetenhet om miljö, hälsa mm.
• Sociala problem – integration, arbetslöshet, tillväxt mm.
 Välj ett ämne av eget intresse men som även är angeläget för andra!
rebecca.stenberg@liu.se
10
Obs! Skillnad mellan att utgå från
teoretiskt problem eller en praktisk
erfarenhet
• Utgångspunkt i teori, lättare finna vad det är exempel på för
kunskapsområde – viktigt att formulera hur det ter sig i
praktiken som bakgrund.
• Utgångspunkt i egen erfarenhet – svårt att urskilja det
teoretiserbara problemet, mer intressant, mer angeläget att
jobba med
• Utgångspunkt i behov – vad är fenomenet exempel på?
rebecca.stenberg@liu.se
11
Ett bra problem:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En kunskapslucka
Något som fältet inte är eller borde vara helt klart med
En observation som inte fått sin förklaring eller är motstridig
Något som ännu inte katalogiserats, analyserats
Något som skorrar
Motsättningar som fortfarande kan diskuteras
Något som kan och bör argumenteras för
Något som inte stämmer överens med gängse uppfattning
Något som ska (om)värderas, förändras, konstrueras osv.
(Rienecker & Jörgensen, 2008)
rebecca.stenberg@liu.se
12
Hitta intressanta vinklar och skaffa
argument för studien
Mot bakgrund av tidigare forskning – hävda brister och
kunskapsluckor i befintlig kunskap relaterat till:
• Geografiskt argument – ett annat sammanhang
• Branschargument – en annan sektor/bransch/verksamhet
• Storleksargument – en annan typ av organisation
• Metodargument – välja andra metoder
• Teoriargument – använda andra teorier
(Forslund, 2009)
rebecca.stenberg@liu.se
13
Vad kan vara ett bidrag?
• Din studie kan vara ett svar på olika typer av brister i den
befintliga kunskapen om något – dvs den studie du gör ska
behövas!, Tex en brist på t.ex.:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Beskrivning av…
Förklaring på…
Kategorisering av…
Förslag till…
Tolkning av…
Värdering av…
Kvalificering av…
Dokumentation för…
Handlingsföreskrifter för…
rebecca.stenberg@liu.se
(Rienecker & Jörgensen, 2008)
14
Problematisering – en process
• Varje studie måste ta sin början någonstans
• Utveckla formuleringen av problemet i ett nära samspel med
formandet av användbara metoder för att studera det
• I genomförandet av studien tvingas man ofta tänka om
• ”There is something wrong with a study which went according
to plan!” (Gummensson 1991)
• Var alltid öppen för att tänka om och revidera
problemformuleringen!
rebecca.stenberg@liu.se
15
Checklista förberedelser fredagens draknäste
1.
Identifiera och välj ett tema/ämne, läs in er på vad som gjorts tidigare –
googla, wikipedia, sedan vetenskapliga artiklar
2. Formulera en frågeställning/problem som berör en avgränsad del av temat
3. Uttryck er frågeställning/problem som ett exempel på en viss sorts
problem/fenomen – välj perspektiv/kunskapsområde!
4. Ringa in och avgränsa problemområdet genom litteratursökningar – vad har
gjorts och vilken kunskap finns om problemet? Vad finns inte?
5. Bearbeta och snäva successivt in och förfina er frågeställning/problem
6. Leta efter kunskapsluckor
7. Argumentera för hur studien blir ett kunskapsbidrag
8. Formulera ett (genomförbart) syfte för studien
9. Bearbeta argumentationen till dess att syftet framstår som en logisk följd på
problemdiskussionen
10. Presentera för 2 andra team på fredag. Ha gärna uppritat/utskrivet
rebecca.stenberg@liu.se
16
Olika ansatser ger olika problemformuleringar som
ger olika syften osv … Alvesson & Sköldberg trilaterala sanningsbegrepp 1994
Kvantitativ ansats vill förklara och bevisa.
Syftar till objektiv sanning och bevis
Frågor som ”Hur mycket? Hur länge?
Interaktiv/Aktionsansats
vill prova, förändra och
värdera. Syftar till praktisk
nytta och kunskap. Frågor
som Vad händer om…?
Postmodern ansats
syftar till att
genomskåda myter
och sprickor i
verklighetsbygget
och skriva om det tex
när det gäller tex
genus, sexualitet och
etnicitet
Kvalitativ ansats vill förstå
subjektiv innebörd eller
mening. Frågor som Hur?
Varför?”
rebecca.stenberg@liu.se
17
Kvantitativ-, kvalitativ- och interaktiv ansats
– Syftet avgör hur studien ska designas
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Hur bedömer företagare risker?
Är det skillnad på mäns och kvinnors riskperception?
Hur många använder cykelhjälm?
Varför ägnar man sig åt risksporter?
Hypotes – Fler män än kvinnor överskattar sin förmåga att hantera
en risk.
Vilket är farligast? - Att många kör en aning för fort än att några få
kör som dårar.
Hur kan off pist åkning bli säkrare?
Hur många unga kvinnor resp. män har tittat på ett Youtubeklipp
om Ghost Rider?
Varför har man oskyddat sex?
Går det att utveckla metoder för massevakuering till sjöss?
2015-02-22
rebecca.stenberg@liu.se
18
18
Ansatser och designer
•
•
•
•
•
•
•
Hur en undersökning läggs upp för att uppfylla syftet
Kvantitativ, kvalitativ eller interaktiv (aktions)ansats
Deduktiv/Induktiv – Från teori till empiri eller tvärtom
Extensiv-intensiv – Bredd/djup
Fallstudier – avgränsad enhet med hög komplexitet
Tidsaspekter - ex post facto, test-retest, longitudinell
Kontroll och jämförelse
rebecca.stenberg@liu.se
19
19
Från tanke till handling eller tvärtom
• Induktion – Utgångspunkt i verklighetens praktiska
problemställning (empiri) som ses som undersöks i termerav
ett exempel på ett fenomen inom ett teoretiskt fält – Som ett
lås (empirin) som man provar olika nycklar (teorier) i.
• Deduktion – Utgångspunkten i en teoretisk hypotes man vill
testa i just den här verkligheten/gruppen etc. Som att ha en
nyckel som man vill testa om den passar i just det här låset.
• I praktiken….går man ofta emellan på olika sätt.
rebecca.stenberg@liu.se
20
20
Designer - Bredd, djup, tid
Mängd enheter som undersöks = bredd
Extensiv
Idealisk
sällan möjlig
Tid
Intensiv
Källa: Jacobsen, 2000
rebecca.stenberg@liu.se
Antal variabler = Djup
21
Designer av studien
Mängd enheter som undersöks = bredd
•Experimentell
design
•Komparativa studier
•Triangulering
Tvärsnitt/survey
Longitudinell design
Flerfallstudier
Test/retest
Interaktiv design
Fallstudie design
Antal variabler = Djup
Källa: Jacobsen, 2000
rebecca.stenberg@liu.se
22
Kontroll och jämförelse
I viktiga aspekter likvärdig grupp
Den undersökta enheten/gruppen etc
Intervention
Jämföra utfall
Kontrastering, induktiva jämförelser
rebecca.stenberg@liu.se
23
Forskningsstrategi, design och metod, urval
Undersökningsdesign
Kvantitativ
undersökningsstrategi
Kvalitativ
undersökningsstrategi
Experiment
Typisk form (jmf
experimentgrupp och
kontrollgrupp)
Aktionsforskning. Medveten
interaktion där effekterna
undersöks
Tvärsnitt/survey
Typisk form (ex
strukturerade observationer
vid viss tidpunkt)
Typisk form (ex kvalitativa
fokusgrupper vid viss tidpunkt)
Longitudinell
Typisk form (ex enkät till
samma urval vid flera
tillfällen)
Typisk form (ex etnografisk
forskning. Leva med under
längre tid)
Fallstudie
Typisk form flerfallsstudie
som undersöks på samma
sätt och jämförs
Typisk form ex etnografiskt
inriktad intensivstudium av ett
fall
Komparativ /
jämförande
Typisk form ex enkätstudier
som direkt jämför två eller
flera befolkningsgrupper,
typer av objekt, fall
Typisk form ex etnografisk
undersökning av två eller fler
fall som kontrasteras, induktiva
jämförelser av liknade fenomen
Urval
Alla av relevans har samma
chans att komma med
Riktat mot typiska eller
relevanta representationer
(Bryman & Bell, 2005/Bryman, 2011)
rebecca.stenberg@liu.se
24
Utvärderingsdesign
Uppföljning - Uppfylldes de avsedda målen?
Effektutvärdering – Vad var målen? Vad uppnåddes? Vilka
avvikelser från planerade mål?
Processutvärdering – Hur genomförs projektet? Vad uppnås?
Vem gör vad? Ofta pågår simultant med projektet som
utvärderas med regelbunden återkoppling.
Programutvärdering – Såväl bakomliggande planer, tankar om
utförande, medverkande aktörer, genomförande och utfall tas
in i utvärderingen.
rebecca.stenberg@liu.se
25
25
Referenser och lästips om problematisering
• Asplund, J. (1970). Om undran inför samhället. Argos: Lund.
• Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. Oxford
University Press: Oxford.
• Forslund, M. (2009). Organisation & ledning. Nordstedts
• Hultén et al (2007). Kritiskt tänkande. Liber: Malmö.
• Mattsson, P. & Örtenblad, A. (2008). Smått och gott: Om
vetenskapliga rapporter och referensteknik. Studentlitteratur: Lund.
• Morgan, G. (1986). Images of organization. SAGE: London.
• Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats.
Liber: Malmö.
• Scott, RW (1987). Organizations: Rational, natural, and open
systems. Prentice-Hall: Englewood Cliffs.
rebecca.stenberg@liu.se
26