Internationalization strategies for services (skriven 1999) Syftet med artikeln är att diskutera några utmaningar och strategier för tjänsteföretag som vill expandera sin verksamhet och bli internationella. Traditionellt ses tjänster som något som produceras lokalt av lokala etableringar. Även om det fortfarande är så till viss del har tjänster blivit alltmer internationellt. Något som har underlättat detta är handelsavtal, som tar bort barriärer för internationell handel med tjänster. Andelen tjänster i den internationella handeln är fortfarande relativt låg men växer snabbt, världsekonomin anses ge förutsättningar för en ännu större internationell marknad för tjänster i framtiden. Dock finns det hinder för internationalisering av tjänster. Dessa är bland annat ickeekonomiska faktorer som berör tjänster mer än fysiska produkter; den komplexitet som finns kring tjänsteproduktion och en uppfattning inom tjänstebranschen att det är är svårt att marknadsföra tjänster utanför den inhemska marknaden. Det finns även mer generella hinder (som även hindrar internationalisering av fysiska produkter), såsom brist på resurser, för lite kunskap om export och en uppfattning om att språkliga och kulturella skillnader gör internationalisering alltför krävande. Större delen av litteraturen som finns gällande internationalisering för företag behandlar företag som tillverkar fysiska produkter. Storlek, ålder, ägande och försäljning är typiska faktorer som undersökts. Även om dessa faktorer kan vara avgörande för om ett tillverkande företag internationaliserar sig eller inte, verkar det inte stämma på samma sätt för tjänsteföretag. I litteraturen anses det vara mer riskabelt för tjänsteföretag att satsa på internationalisering En av anledningarna till detta anses vara att i många tjänster är producenten och produktionsanläggningen en del av tjänsten och därför krävs det att företaget har större kontroll än vid vanlig produktion. Tillverkande företag kan ta relativa små steg in på en ny marknad och under tiden lära sig om faktorer som kvalitetsförväntningar, personalkrav, distributions- och mediastruktur, detta är svårare för ett tjänsteföretag som inte kan göra det successivt på samma sätt. Därför måste tjänsteföretaget hitta en strategi som kan hjälpa dem. Det finns tre generella sätt för tjänsteföretag att bli internationella, så kallade “entry modes”: Följa med tillverkare som de levererat till i hemlandet När kunderna flyttar utomlands kan tjänsteföretaget passa på att följa med och därmed få möjligheten att utforska en ny marknad på köpet Leta aktivt efter nya marknader Den elektroniska marknaden, elektronisk marknadsföring Kan även hitta internationella marknader och därmed nya fysiska marknader som kan vara aktuella för företaget. Internet och satellittv har ändrat förutsättningarna enormt för tjänsteföretag, ibland kan de till och med bli internationella utan att ha gjort ett medvetet val. Artikeln diskuterar även om det finns någon skillnad i hur tjänsteföretag och tillverkande företag väljer att ta första steget till internationalisering (entry modes). Det finns teorier både för och emot att det skulle vara någon skillnad, men en viktig del att definiera är vilken sorts tjänst det handlar om. En teori menar att tjänster kan delas in i hårda tjänster (utbildning, försäkring, musik) och mjuka tjänster (matservering, sjukvård, tvättinrättning) och då att företag som tillhandahåller hårda tjänster kan ha ett “entry mode” som liknar ett tillverkande företags medan det skiljer sig markant för ett företag som tillhandahåller mjuka tjänster. Detta baserat på att de hårda tjänsterna inte kräver samma fysiska närvaro på marknaden som mjuka tjänster gör. En trend som ses hos de tillverkande företagen är att för att klara av att vara konkurrenskraftiga lägger de till tjänster till sina produkter. Följaktligen måste de bli bättre på att förstå tjänster och integrera dem i verksamheten, som följd av detta blir gränsen mellan tjänst och produkt allt suddigare. Fler och fler företag blir tjänsteföretag. 5 strategier för att internationalisera tjänster Direkt export Industriella marknader, reparationsföretag har sin verksamhet i hemlandet men kan hjälpa kunden internationellt när det behövs. Reparation av värdefull utrustning. System export - det traditionella sättet att internationalisera tjänster Gemensam export mellan två eller fler företag vars lösningar kompletterar varandras. Tex om ett tillverkande företag levererar utrustning kan också ingenjörstjänster, distribution, städning, säkerhet eller andra tjänster behövas. Direkt tillträde Tjänsteföretaget etablerar en egen organisation för tjänstegenerering på den nya marknaden. Kan också välja att förvärva ett lokalt bolag för att minimera problemen som kan uppstå med att de som bor där inte vill köpa av ett företag som inte är lokalt, att kommunen inte gillar att ett företag utifrån kommer in och konkurrerar, att man inte har tillräckligt med kunskap om den lokala marknaden. Eller så kan man bilda ett joint venture med ett företag på den lokala marknaden. Indirekt tillträde - minst risk men mindre kontroll Företaget vill inte själva äga verksamheten på den nya marknaden men vill etablera sig där, franchising eller licensiering är en lösning på detta. Elektronisk marknadsföring Tjänsteföretaget utökar sin marknad och sin tillgänglighet för kunderna. Amazon är ett bra exempel på ett företag som använt sig av denna strategi. Blir beroende av en del andra parter, såsom posten i olika länder som de säljer till, detta är svårt att kontrollera för tjänsteföretaget. Artikeln avslutas med ett stycke som beskriver att internationaliseringen för tjänster bygger på att människor är villiga att använda tjänster från olika länder. Nationalism, konservatism, patriotism (etnocentriska tendenser - konsumenter föredrar sitt egna lands produkter och tjänster) och staten kan vara barriärer för detta medan öppenhet för olika kulturer och utbildning skapar bättre förutsättningar för internationella företag.
© Copyright 2025 Paperzz