Linköpings universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling - IEI
Logistik, Håkan Aronsson
Kursinformation för kursen:
Logistikprojekt
TETS 38, 2015
Välkommen till kursen Logistikprojekt!
I kursen kommer du att lära dig att göra en strukturerad logistikutredning. Det innebär att du
bland annat kommer lära dig utredningsmetodik, litteratursökning, och rapportskrivning,
samtidigt som du får möjlighet att fördjupa dina logistikkunskaper inom ett specifikt område.
En central del i kursen är ett projektarbete där ni i grupp löser en logistikuppgift som ges av
ett företag eller en organisation. Varje grupp arbetar självständigt med sitt projekt under
kursens gång men stöds av en handledare från Linköpings universitet. Projektet dokumenteras
i rapportform och presenteras i olika faser under kursens gång.
Denna kursinformation innehåller information kring:
1. Kursens mål ____________________________________________________________ 2 2. Anmälning till kurs, gruppindelning och individuell kursidentitet _________________ 2 3. Övergripande struktur och innehåll i period 1 _________________________________ 3 4. Övergripande struktur och innehåll i period 2 _________________________________ 4 5. Schema period 1 ________________________________________________________ 6 6. Tillvägagångssätt vid inlämningar och presentationer _________________________ 7 7. Examination och betygsättning ____________________________________________ 8 8. Kurslitteratur ___________________________________________________________ 9 9. Kontaktuppgifter till personer involverade i kursen ____________________________ 9 Bilaga 1: Individuella uppgifter _______________________________________________ 10 Bilaga 2: Basgruppsmöten ___________________________________________________ 13 Bilaga 3: Bedömningskriterier av rapporter _____________________________________ 15 1
1. Kursens mål
Kursens mål, enligt studiehandboken, med förklaringar framgår i tabellen nedan.
Studenten förväntas nå
följande lärandemål:
…vilket i praktiken innebär
Behärska identifiering, urval och
tillämpande av teori- och
kunskapsområden utifrån en
situationsspecifik logistikuppgift.
Det praktiska arbetet med logistikuppdraget ska
förankras i lämplig litteratur, motiverat utifrån
respektive projekts behov. De flesta uppdrag kräver
en fördjupning och komplettering av tidigare
inhämtade kunskaper inom logistik och andra
områden.
Behärska utredningsmetodik för
logistikutredningar.
Kursen förmedlar förhållningssätt och arbetsmetodik
som är lämplig för logistikutredningar i allmänhet.
Kunna välja och tillämpa
utredningsverktyg i en praktisk
problemställning.
Baserat på uppdragets karaktär väljer och motiverar
gruppen, i samråd med handledaren, vilka konkreta
metoder som ska tillämpas för varje projekt.
Behärska kommunikation av
resultaten i projektarbetet
skriftligen såväl som muntligen
och under olika faser av projektet.
Projektet dokumenteras i rapportform, och rapporten
är ett centralt verktyg i kursens alla faser.
Avrapportering av del- och slutresultat sker också
löpande.
Vara förtrogen med kritisk
granskning och värdering av eget
och andra studenters arbeten.
Ett viktigt förhållningssätt här är ifrågasättande.
Förmågan övas och prövas under en seminarieserie,
där olika grupper systematiskt granskar varandras
rapporter.
2. Anmälning till kurs, gruppindelning och individuell kursidentitet
Gruppindelning och tilldelning av kursidentitet
Vid kursstart ska ni dela in er i grupper om fem personer. Gruppanmälan sker i samband med
första föreläsningstillfället. Om ni endast anmäler fyra personer måste ni vara beredda att ta
emot en femte person. Gruppanmälan kommer att ske ”på papper” för att säkerställa att de
som kursanmält sig i rätt tid via studentportalen får förtur till projekten. Detta eftersom antalet
projekt som riggats för kursen är dimensionerade efter de förhandsbesked vi får kring antalet
studenter som valt kursen. Det är därför den gruppindelning som sedan publiceras på Lisam
som är den gällande och inte pappersformen. Utifrån gruppindelningen på Lisam får ni även
er individuella kursidentitet! Notera gruppnummer och ditt individuella nummer i gruppen,
ex grupp 2, person 5 i gruppen, vilket ger dig identiteten 2:5. Identiteten är viktig för att veta
vilken uppgift ni har för de individuella uppgifterna. Materialet för de individuella uppgifterna
kommer att finnas på Lisam för nedladdning.
2
3. Övergripande struktur och innehåll i period 1
Period 1 är en planeringsfas!
Målet för HT1 är att göra en planeringsrapport, och som specificerar uppgiften (övergripande
syfte och förfinade delproblem), tillvägagångssättet (metoden) och underlag (teoretisk
referensram) för att lösa projektarbetet. Ni ska alltså inte lösa uppgiften i period 1 utan
planera hur ni ska lösa den.
Detta arbetssätt att först planera arbetet under första perioden är viktigt för projektets
genomförande. Att ägna en stor del av kursen åt att planera sitt arbete minskar bl a riskerna
för att göra onödigt arbete (t.ex. samla in information som inte är relevant för lösandet av
uppgiften), att arbetet blir spretigt och ostrukturerat samt att gruppens deltagare arbetar mot
olika mål.
Ovanstående sätt att tänka, först planera och därefter söka information för att lösa uppgiften,
kan vara ett delvis nytt arbetssätt för många av er. Därför kommer vi att hjälpa er genom att
leda er på rätt spår i den djungel av teorier och metoder som finns. Redan i de två första
veckorna kommer ni att få möjligheten att läsa ett gammalt examensarbete för att ni ska öka
er förståelse för vad man måste tänka på vid arbetet med ett större logistikprojekt.
Då en stor del av arbetet kommer att styras och planeras av er i gruppen, rekommenderar vi
mycket starkt att ni redan inledningsvis planerar in gemensam tid för att arbeta med uppgiften,
i form av en strukturerad tidplan, samt löpande följer upp denna, såväl på grupp- som på
individnivå.
Moment i period 1
Period 1 innehåller ett flertal olika moment vilka inleds med en individuell uppgift och
uppstart av projektuppgiften och avslutas med en planeringsrapport och ett ”grönt kort” som
signalerar att planeringsfasen är över och att gruppen är redo att börja lösa uppgiften. Arbetet
kommer att stöttas upp av ett antal föreläsningar (FÖ), se schemat samt handledning i form av
basgruppsmöten (BG). För mer information kring basgruppsmötena, se bilaga 2. För mer
information kring den individuella uppgiften, se bilaga 1.
Föreläsningar (Fö)
Kursens föreläsningar är koncentrerade till HT1. Föreläsningarna behandlar olika faser i
projektarbetet och rapportskrivandet. Tanken är att föreläsningarna introducerar nya faser av
arbetet (ex. litteratursökning, metod, precisering, opposition) och att ni därefter kan arbeta
med detta i era respektive arbeten och diskutera dessa vid handledningstillfällena.
Handledning utöver basgruppsmötena
Handledning utöver basgruppsmötena bokas med respektive handledare. Vid individuell
grupphandledning är det ett krav att gruppen noga specificerar vilka frågor man vill diskutera
och förser handledaren med lämpligt underlag. Behovet av framförhållning varierar, beroende
på respektive handledares övriga arbetsuppgifter, räkna med att boka handledning flera dagar
i förväg. Kontakt med handledare sker i första hand genom e-mail.
För att skapa en mer effektiv handledning och kommunikation mellan gruppmedlemmar kan
ni arbeta med ett ”Förändringsprotokoll” parallellt med rapporten. Detta skulle exempelvis
kunna se ut som tabellen nedan:
3
Kommentar
Åtgärd
Var åtgärden
genomförts
Kommentar till
handledaren
Kommentar till
gruppen
Behov av fler referenser
kring totalkostnadsmodellen.
Lagt till
referenserna X
och Y.
Finns det behov av
ref Z för att stärka
ccc
Kalle vill ha mer på
transportkostnad
Saknar abcd
Ska
åtgärdas!!!
I referensramen kap
3.2 och i
problematiseringen
kap 5.2.1
xxx
xxx
xxx
Planeringsrapport, oppositionsseminariet och grönt kort
Period 1 avslutas med att ni presenterar er planeringsrapport. Under detta seminarium
kommer en annan studentgrupp att opponera på ert arbete. Vid opponeringen ska ni bl a tänka
på att täcka in de relevanta kriterierna ur bilaga 3. Tänk på att opponeringen ska utgöra ett bra
stöd för respondenternas fortsatta arbete. I denna fas av uppsatsskrivandet är det betydligt mer
relevant att föreslå stora och mer krävande förändringar jämfört med exempelvis en
opponering som ges någon vecka innan slutdeadline. Ett tips inför denna opponering och i
skrivningen av er egen planeringsrapport är att se över de frågor som användes som underlag
för individuell uppgift 1. Vidare kan råd och tips avseende innehållet i en opposition och
”oppositionsandan” fås från föreläsningen kring opponering. Opposition på planeringsrapport
och er planeringsrapport är obligatoriska examinationsmoment.
Ni kommer att få feedback på planeringsrapporten av er respektive handledare efter
seminariet vid ett för perioden avslutande handledarmöte kallat ”Grönt kort?” Vid mötet
diskuteras er planeringsrapport och ni meddelas vad som eventuellt måste kompletteras innan
ni fortsätter er studie (dvs. ni får ”grönt kort”). Om ni får godkänt har ni tillåtelse att direkt
påbörja er empiriinsamling (”Grönt kort”). Om ni får komplettering kommer handledaren att
meddela gruppen när kompletteringen ska vara genomförd och empiriinsamling kan påbörjas.
4. Övergripande struktur och innehåll i period 2
Period 2 är en genomförandefas
Efter första periodens arbete med projektet och dokumentationen av utredningen i
planeringsrapporten går projektet in i sin andra fas - genomförande och färdigställande - med
datainsamling, analys, slutsatser, rapportering etc.
Arbeta fortlöpande med att dokumentera utredningen i rapportform. Då har ni lättare att
kommunicera utredningen inom gruppen och med handledare och företag. Det är ofta först
när texten är skriven och figurerna mm är ritade som det framgår hur logiska och
strukturerade ens tankar är. Fortlöpande dokumentation underlättar också färdigställandet av
presentationer och slutrapporten.
I perioden kommer ni att arbeta ännu mer självständigt och ni har ansvaret för att hålla
kontakten och boka möten med handledare.
Moment i period 2
Under den andra perioden är tre obligatoriska aktiviteter inplanerade:
•
•
•
Individuell uppgift 2 (opponering på preliminär slutrapport)
Skriftlig presentation av slutrapporter
Muntlig avrapportering på företaget, v.50-2
4
Den andra läsperioden inleds med att examinatorn träffar respektive grupp för en avstämning
kopplat till hur grupparbetet fortskrider och avslutas med redovisningen av det färdiga arbetet.
De olika momenten beskrivs mer i detalj nedan. Mer information kring den andra individuella
uppgiften finner du i bilaga 1.
Handledning under period 2 med tidskonto
Under denna period växer omfattningen av ert arbete snabbt och det blir lätt mycket material
för en handledare att sätta sig in i. Ni kommer därför att få ett tidskonto på 6 timmar till ert
förfogande. Denna tid inkluderar all handledning efter det att ni fått ”Grönt kort” på
planeringsrapporten. Exkluderat från tiden är det i schemat inkluderade handledarmötet
”Åtgärdsplan”. Efter handledningsmötet ”Åtgärdsplan” får endast två av dessa timmar
utnyttjas, då det är vår erfarenhet att handledning i ett tidigt stadium ger betydligt mer än
handledning i ett sent då flera saker kan vara för sent att åtgärda. Tiden på ert tidskonto
omfattar både handledarens förberedelsetid och den tid ni har handledarmöten. (Det kan inte
brytas ner i mindre delar än hela timmar.) Tidskontot ger mycket tid för handledning om de
används förnuftigt. Respektive handledare håller koll på hur mycket ni har utnyttjat. Detta
kommer att diskuteras ytterligare under period 2.
För att utnyttja tiden på ett effektivt sätt är det vår rekommendation att ni försöker komma
ifrån att handledaren lägger sin tid på att läsa manus och att ni istället träffas och för en
principiell diskussion kring era konkreta problem och undringar. Manusläsningen har vi fått
erfara leder ofta till att handledaren identifierar områden i behov av förbättringar som gruppen
redan är medvetna om och att mindre tid används till att diskutera olika alternativ. Om ni vill
föra en principiell diskussion är det viktigt att ni sätter agendan och identifierar era
”huvudproblem”. Inför mötet kan ni exempelvis förse handledaren med ett antal aspekter ni
vill diskutera samt tydligt markerat var i arbetsmaterialet dessa aspekter behandlas. Denna
principiella diskussion kan exempelvis handla om alternativa upplägg av lämpliga
detaljeringsnivåer i beskrivningar, hur kopplingar mellan rapportens olika delar kan
tydliggöras etc.
Den preliminära slutrapporten
Strävan är att den preliminära slutrapporten är en komplett rapport, där alla delar ska finnas
med. Om den inte är färdig/komplett, t ex att ni inte helt har skrivit färdigt slutsatser, någon
del i referensramen saknas eller om uppgiftsprecisering och metod ska kompletteras,
resulterar det i att ni inte kan få komplett feedback och svårt att hinna med att avsluta
projektet tillräckligt bra. Alla kapitel ska dock finnas med och texten skall vara läsbar.
Seminariet ska vara en hjälp för er! Rapporten och eventuell kritik påverkar inte den slutliga
bedömningen av projektet.
Slutrapport och inlämning
Slutrapporten är den version som utgör underlag för bedömning av den skriftliga
rapporteringen vid betygsättning. Rapporten laddas upp i Lisam senast vid den deadline som
anges under period 2.
Avrapportering på företaget
Avrapportering av projektets resultat hos uppdragsgivaren är en obligatorisk del av kursen. Ni
kommer överens om lämpligt tillfälle för detta i samråd med kontaktperson på företaget. Vi
rekommenderar er att boka detta tillfälle i god tid, så att kursen för er del kan avslutas så snart
som möjligt.
Före presentationen skickar ni OH-fil med presentationen till er handledare på företaget samt
er handledare på LiU. Ni kan också skicka er rapport till handledare på företaget, men
5
kursassistenten på Logistik ansvarar för att handledaren på företaget får den slutliga
rapporten.
Handledare och Kristina Dalberg ska meddelas när avrapportering skett, så att detta moment
kan registreras och vi kan rapportera in alla moment som avslutade.
5. Schema period 1
Vecka v 36 Tid Må 2015-­‐08-­‐31 Lokal 13:15 -­‐ 17:00 U1 Ti 2015-­‐09-­‐01 08:15 -­‐ 10:00 G32 Fr 2015-­‐09-­‐04 Undervisningstyp Information Föreläsning 1, Introduktion till kursen samt formering av grupper och val av projekt (HA/MF) Föreläsning 2, Att presentera och göra en akademisk studie (HA) 10:15 -­‐ 12:00 T2 Föreläsning 3, Läsanvisning: Logistiskt Kurskomp. kap 1. utredningsarbete (BO) v 37 Må 2015-­‐09-­‐07 13:15 -­‐ 17:00 On 2015-­‐09-­‐09 Företagsbesök 17:15 -­‐ 21:00 R18, R19, R22 Seminarium, Dugga 1 (BO, BE, HA) Deadline: Skriftlig ind.uppg. 1 inlämnas 12:00 Fr 2015-­‐09-­‐11 10:15 -­‐ 12:00 U1 Föreläsning 4, Referensram och precisering (FS) v 38 Må 2015-­‐09-­‐14 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 17:15 -­‐ 21:00 A302 (MW) A310 (MB) Basgrupp 1 A311 (MF) A302 (BE) 6
Forts. v38 On 2015-­‐09-­‐16 17:15 -­‐ 21:00 R18, R19 Fr 2015-­‐09-­‐18 Seminarium, Dugga 1 (MBe, BE) Deadline: Skriftlig ind.uppg. 1 inlämnas 12:00 Läsanvisning: Föreläsning 5, Metod, Kurskomp.+ Kap 4 i Att fråga hur (MHB) Patel och Davidsson. 10:15 -­‐ 12:00 G32 v 39 Må 2015-­‐09-­‐21 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 Fr 2015-­‐09-­‐25 10:15 -­‐ 12:00 v 40 Må 2015-­‐09-­‐28 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 17:15 -­‐ 21:00 Fr 2015-­‐10-­‐02 A302 (MW) A303 (BE) Basgrupp 2 A310 (MB) S19 (MF) Föreläsning 6, Att T2 opponera och diskutera (MBe) A302 (MW) A310 (MB) Basgrupp 3 A311 (MF) A302 (BE) 10:15 -­‐ 12:00 T2 v 41 Fr 2015-­‐10-­‐09 Föreläsning 7, Konsulter gör projekt Föreläsning 8, Summerande föreläsning för HT 1 (HA) 10:15 -­‐ 12:00 T2 v 42 Må 2015-­‐10-­‐12 13:15 -­‐ 17:00 13:15 -­‐ 17:00 15:15 -­‐ 19:00 17:15 -­‐ 21:00 P44 (MW) Basgrupp 4, S2 (MB) Planeringsrapport och P22 (MF) opposition P18 (BE) Gästföreläsning ifrån Capacent 6. Tillvägagångssätt vid inlämningar och presentationer
Inlämningar av skrivet material
Vi kommer att sträva efter att inlämna allt skriftligt material kring rapporterna via Lisam. Hur
detta ska göras informeras i samband med inlämningarna.
7
För att det ska bli ordning och reda bland dokument och rapporter ska de filer ni laddar upp på
Lisam döpas enligt ett enhetligt system som framgår vid respektive moment.
Grupps 6:s dokument till Basgruppsmöte 2 à ” G06_BG2”
Grupp 6:s opposition på grupp 10 vid Basgruppsmöte 3 à ”G06_opp_G10_BG3”
Vi vill gärna kunna använda arbeten i vår undervisning. I samband med
slutinlämningen av både planeringsrapport och slutrapport måste därför gruppen
meddela om de inte vill att deras arbete används i framtida undervisning. Detta sker
lämpligast genom att gruppen på arbetets försättsblad skriver ”Inte för användning i
undervisningssyfte”.
Skriftligt material kring de individuella uppgifterna inlämnas även detta via Lisam.
Information kring vem som är er ansvarig, vilket arbete ni ska läsa och vilka frågor ni ska
besvara kommer att mailas ut inför respektive uppgift.
Presentationer
Vid presentationer kommer OH-kanoner att finnas tillgängliga. Har ni inte egen dator så maila
presentationen till den ansvariga för det momentet senast 4h innan med meddelandet att ni
inte har egen dator. Exakta tidsramar för de olika presentationerna kommer att anges i
samband med dessa.
7. Examination och betygsättning
Bedömning av slutrapporterna
Betyget grundar sig huvudsakligen på projektarbetet såsom det redovisas i slutrapporten.
Huvudkriterier för bedömningen av slutrapporten är trovärdighet, tydlighet samt nivå och
omfattning. Dessa beskrivs i mer detalj under rubriken ”Kriterier för bedömning rapporter” i
bilaga 3. Vid bedömning tilldelas rapporten något av följande omdömen: U (underkänt), 3, 4
eller 5. Om rapporten underkänns, måste den kompletteras inom senare angiven tid. Efter
komplettering kan endast det lägsta omdömet 3 erhållas.
Det kan ske att uppsatsen behandlas i programmet URKUND eller liknande, för att säkerställa
att inget plagiat skett i uppgiften samt att ingen annan plagierar ert arbete i framtiden.
Frågor kring betygsättning och motiveringar ställs till examinator.
Bedömning av övriga examinationsmoment
Individuell uppgift 1 och 2 bedöms med U alternativt G. Om delmomentet underkänns så får
ni en ny rapport att arbeta med, dvs ni får börja om från början. Samtliga moment måste vara
godkända för att kunna erhålla ett slutbetyg i kursen.
8
För att bli godkänd på kursen krävs aktiv närvaro vid seminarier. Om "synnerliga skäl"
föreligger kan kursdeltagare utebli. Detta skall anmälas och godkännas av examinator om
möjligt i förväg. Vid avsaknad av aktiv närvaro kan krav ställas på att en
kompletteringsuppgift lämnas in, om examinator anser det nödvändigt. Formerna för detta
regleras från fall till fall.
Det är även obligatoriskt att projektarbetet avrapporteras hos uppdragsgivaren, vilket följs upp
av respektive handledare, som meddelar examinatorn.
Om en lärare har anledning att misstänka att fusk och plagiat förekommit är läraren skyldig att
anmäla detta till LiUs disciplinnämnd. Vad som betraktas som fusk och plagiat kommer att
kommenteras på en föreläsning, samt berörs i angiven kurslitteratur. Om ni är osäkra på vad
detta innebär, ska ni rådgöra med handledaren eller med examinator.
8. Kurslitteratur
Björklund, M. & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera,
Studentlitteratur.
Kurskompendium – fristående dokument som laddas ned från Lisam
Patel, R. & Davidsson, B. (2011), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur.
9. Kontaktuppgifter till personer involverade i kursen
Examinator och kursansvarig (samt Dugga 1 ansvarig):
Håkan Aronsson (HA), hakan.aronsson@liu.se, 013-28 44 49
Kommunikationsansvarig (samt handledare):
Mårten Fristedt (MF), marten.fristedt@liu.se, 013-28 15 74
Kursassistent:
Kristina Dalberg (KD), kristina.dalberg@liu.se , 013-28 15 11
Handledare:
Malin Wiger (MW), malin.wiger@liu.se
Bengt Ekdahl (BE), bengt.ekdahl@liu.se
Maria Björklund (MB), maria.björklund@liu.se
Dugga 1 ansvariga:
Bengt Ekdahl (BE), bengt.ekdahl@liu.se
Björn Oskarsson (BO), bjorn.oskarsson@liu.se
Magnus Berglund (MBe), magnus.berglund@liu.se
Lycka till med era projektarbeten!
9
Bilaga 1: Individuella uppgifter I kursen ingår två individuella uppgifter. Den första individuella uppgiften äger rum i kursens
början (Läsperiod 1) och den andra i kursens slut (Läsperiod 2). Mer information kring
uppgifterna fås nedan.
Individuell uppgift 1: Opponering på en planeringsrapport (Även kallat Dugga 1)
I början på läsperiod 1 ska ni läsa igenom en planeringsrapport från ett tidigare år. Syftet med
uppgiften är att ge er en tydligare bild av vad vi avser med en planeringsrapport. Då gruppens
medlemmar kommer att läsa olika planeringsrapporter och dessutom fokusera olika aspekter
av dessa kommer gruppen att tillsammans få en bred inspiration kring hur rapporterna kan se
ut. Information kring vilken rapport ni ska läsa samt vilka frågeställningar ni ska besvara
tilldelas så snart grupperna formerats och kursidentiteter tilldelats.
Hemuppgiften redovisas i muntlig och skriftlig form. En skriftlig hemuppgift om ca 2-4 sidor
lämnas innan seminariet. Flertalet av frågorna ni ska besvara är öppna i sin karaktär och kan
tolkas på olika sätt. Ett syfte med detta är att ge en ökad bredd i diskussionerna. Ser du att en
uppgift kan tolkas på olika sätt, så redogör gärna för detta samt den eller de tolkningar du valt
att besvara frågan utifrån. Det är tillåtet att diskutera frågorna med andra då detta ses som en
del i ert lärande. Den skriftliga redogörelsen är dock inte tillåten att dela med sig av, utan ska
bestå av ett rent individuellt arbete!
Ett seminarium där just din planeringsrapport diskuteras kommer att äga rum efter att den
skriftliga inlämningen gjorts. Ni ska därför vara förberedda att redovisa era respektive frågor
separat från varandra och om möjligt utan ppt (för att möjliggöra smidiga övergångar mellan
frågorna). Se till att ha med rapporten till seminariet (elektroniskt eller utskrivet) så att den
som redovisar kan hänvisa till exempelvis figurer eller citat. Om ni vill använda pp för en
eller flera av era frågor så ska bilderna mailas till den som ansvarar för ert seminarium senast
4h innan seminariet. Döp dokumentet: Ert namn, er identitet (ex 12:2). Vid seminariet
medverkar alla som läst samma planeringsrapport. Eftersom flera kommer att ha besvarat
samma frågeställningar kommer inte alla att få presentera allt som förberetts skriftligen.
Däremot kommer ni att få möjlighet att komplettera andras redogörelser.
Vilket arbete du ska arbeta med, vem som är din duggaansvarige samt salar och tider
kommer att mailas ut första läsveckan.
Frågor Individuell uppgift 1: Granskning av planeringsrapport
Gruppmedlem 1 (X:1):
A. Inledande problematisering och syfte
Vad är viktigt med ett syfte? Är kopplingen mellan bakgrunden och syftet bra, dvs är syftet
väl underbyggt och motiverat? Är syftet relevant? Hur stora är möjligheterna för alternativa
tolkningar av syftet? Exemplifiera. Finns det något problemområde? Hur förhåller sig
författarna till problemområdet?
G. Referering
Har de refererat till litteraturen på ett tydligt sätt, ge exempel. Har de refererat tillräckligt
mycket? Om inte ge exempel på ställe där de skulle kunna referera tydligare. Vad för typer av
källor används (ex vetenskapliga artiklar, läroböcker, interna rapporter, interndata,
intervjuer)? Var i rapporten har de använt referenser och på vilket sätt? Vad har refereringen
10
för funktion i en vetenskaplig text? Exemplifiera utifrån arbetet på hur refereringen får denna
funktion.
K. Tydlighet (kommunicerbarhet)
Är rapporten tydlig? Är läsarens möjlighet att tillgodogöra sig innehållet goda? Finns det
möjlighet för dig som läsare att göra andra analyser, ifrågasätta gjorda analyser eller se andra
möjliga slutsatser? Skulle du/ni kunna utföra projektet utifrån den beskrivna
projektplaneringen? Motivera.
Gruppmedlem 2 (X:2):
B. Avgränsningar
Är studien tillräckligt avgränsad? Exemplifiera hur avgränsningar görs och motiveras i
studien. Styrker motiveringarna valet av avgränsningar? Var (ex i vilka delkapitel utöver ett
eventuellt ”avgränsningskapitel”) gör man avgränsningar i studien? Vad är skillnaden mellan
direktiv och avgränsningar? Är avgränsningarna väl kopplade till studiens syfte?
Exemplifiera.
J. Trovärdighet
Vad ligger i begreppet trovärdighet? Vad avgör om en studie är trovärdig? Motivera och ge
exempel. Framgår det hur författarna konkret arbetat för att stärka trovärdigheten i rapporten?
Vilka dimensioner av trovärdighet arbetar de främst med att stärka? Finns det dimensioner
som skulle kunna beaktas i större utsträckning, hur?
L. Röda tråden
Hänger rapportens olika delar ihop på ett bra sätt, dvs finns det en röd tråd? Ge exempel från
rapporten där den röda tråden är stark och där den har brister. Vilka konsekvenser leder en
svag röd tråd till?
Gruppmedlem 3 (X:3):
C. Studerat system
Har de definierat något studerat system? Är det ett lämpligt studerat system i relation till
bakgrunden, syftet och nuläget? Har de diskuterat hur det omgivande systemet påverkas av
undersökningen? Varför är det viktigt att vara noggrann vid definitionen av det studerade
systemet? Om inget studerat system är definierat, varför?
E. Vägen till målet
Är vägen från syfte till målet (vägen till målet) tydligt presenterat? Varför är det viktigt att
tidigt visualisera (i ord eller bild) vägen och målet? Tycker ni att studiens planering är
trovärdig?
H. Uppgiftsprecisering
Är preciseringen av uppgiften väl underbyggd utifrån relevanta delar av referensramen? Finns
det en tydlig koppling mellan uppgiftspreciseringens delar och det övergripande syftet? Finns
det en tydlig koppling mellan uppgiftspreciseringens delar och företagets problembild? Finns
det en bra struktur i uppdelningen av delfrågor i uppgiftspreciseringen? Är frågorna i
uppgiftspreciseringen tydlig?
11
Gruppmedlem 4 (X:4):
F. Referensramen och dess användning
Vad skall en referensram innehålla? Har all litteratur i referensramen använts? Har litteraturen
används på ett bra sätt eller inte? Exemplifiera. I vilka faser i utredningsarbetet (ex förstå
problemet, precisera uppgiften, lösa uppgiften) kommer referensramen till användning?
I. Metod/Tillvägagångssätt
Är datainsamlingsmetoderna och analysmetoden/erna tydligt beskrivna i rapporten? Vilka
motiveringar ges till valen av de olika metoderna? Vilka styrkor och svagheter finns det i de
valda metoderna? Är de valda metoderna väl lämpade för den aktuella studien? Saknas det
någon metod eller är motiveringen för användandet av någon metod bristande? Hur använder
sig författarna av metodlitteraturen?
Gruppmedlem 5 (X:5):
D. Nulägesbeskrivning
Presenteras för uppgiften relevant information i nulägesbeskrivningen
(företagsbeskrivningen)? På vilket sätt ökar denna beskrivning förståelsen för problemet?
Vilka andra roller/funktioner har nulägesbeskrivningen? Ge exempel på mindre relevant
information. Motivera varför detta är ointressant.
M. Formalia och bearbetningsgrad
Hur är papportens kvalitet avseende formalia och bearbetningsgrad? Vad anser du om
rapportens språkbruk (ex avseende nivå och enhetlighet)? Är det ett bra användande av
rubriksättning och rubriknivåer? Är rapporten lättläst? Hur används bilder och vilken funktion
har bilderna?
Individuell uppgift 2: Opponering på preliminär slutrapport
Uppgift 2 är uppbyggd såsom en skriftlig opponering på 3-5 sidor (12 punkter, normala
marginaler) som inlämnas skriftligen. Mer detaljerad information om hur det ska ske kommer
i period 2.
I denna uppgift ska du arbeta helt självständigt med att identifiera de områden som du anser är
mest relevanta att opponera kring, resonera och motivera kring det du anser är
styrkor/svagheter hos dessa områden samt om möjligt resonera kring vad författarna kunde
gjort annorlunda.
12
Bilaga 2: Basgruppsmöten Basgruppsmöten med olika innehåll kommer att äga rum löpande under den första perioden.
Vid basgruppsmötena (BG) träffas flera av handledarens grupper för att gemensamt handledas
och arbeta kring projekten. Vid basgruppsmötena sätts fokus på den del av arbetet som ni vid
denna tidpunkt bör arbeta med enligt en förbestämd plan. Syftet är att konkretisera och
tillämpa det som gåtts igenom vid föreläsningar till ert specifika projekt, samt att studenterna
får möjlighet att i större utsträckning lära av varandra.
Inför basgruppsmötena ska ett antal uppgifter genomföras och därför finns deadlines för
inlämningar inför mötena. Inlämningarna och huvudfokus för vart möte framgår nedan. Vi har
planerat in fyra basgruppsmöten under första läsperioden. Basgruppsmöten kan även ske
under andra läsperioden om detta är en form som handledaren och de olika grupperna tycker
passar även för denna fas av arbetet.
Information kring tidsramarna för presentation, opponering och diskussion vid
basgruppsmötet fås från respektive handledare. Då denne därmed får möjlighet att anpassa
detta efter gruppens specifika situation och behov.
BG 0: Inför företagsbesöket
När ni har fått reda på vilket projekt som blir ert kontaktar ni själva ansvarig handledare inför
detta möte. Läs igenom projektbeskrivningen och se om det finns något som ni vill få
förtydligat. Ett viktigt första steg i all projektplanering är att tydliggöra uppdraget. Det ni har
fått från början är en halv sida text vilket ger er begränsade möjligheter att avgöra hur
uppdraget egentligen ser ut. Det kan se väldigt olika ut, ibland bygger uppdragsbeskrivningen
på ett upplevt problem, men företaget har inte tänkt så mycket mer. Ibland så har man i
tidigare projekt arbetat med frågan och vet väldigt väl vad som behöver undersökas. Ni
behöver skaffa er en bättre bild av vad uppdraget egentligen handlar om. Vi kommer att gå
igenom det i mer detalj i början av föreläsningsserien.
BG 1: Vägen till målet (och lite om referensramen)
”Vägen till målet kan beskrivas som en karta över alla steg på vägen mellan syfte och mål
(resultatet/slutsatserna). En visualisering av en detaljerad ”väg till målet” utgör en viktig del
i planeringen av arbetet och ökar sannolikheten att komma i mål med utredningen på ett bra
sätt.”
Detta basgruppsmöte har till syfte att klargöra och förtydliga er ”vägen till målet”. Detta
genom att diskutera era målbilder samt hur ni planerar att lösa uppgiften. Seminariet kommer
att inledas med att ni under maximalt fem minuter och utan användning av projektor eller
annan teknik ombeds att göra en informell dragning av ert projekt. Presentationen får gärna
beröra bakgrunden till uppdraget (varför är det viktigt för företaget), det preciserade
uppdraget vilket i rapportsammanhang kallas syfte (vilken fråga ska ni svara på i projektet),
referensram (litteraturområden) och metoder/tillvägagångssätt. Presentationerna utgör en
grund för de diskussioner som vi sedan för under seminariet.
BG2: Uppgiftsprecisering (Vad-frågan)
”Uppgiftspreciseringen handlar om att diskutera och problematisera studiens syfte och
precisera vilka huvudfrågor och delfrågor som ska besvaras. Frågorna underbyggs genom
relaterad litteratur och hänsyn tas även till det specifika system som studeras. Vad som ingår
i systemet kan variera t.ex. kan det röra sig om en avdelning, en process, det fysiska flödet
och/eller en viss del av sortimentet.”
13
Seminariet kommer att handla om hur ni utifrån er problemställning kan precisera uppgiften,
vilken litteratur som ni planerar använda, hur litteraturen på olika sätt kan stödja en
precisering av uppgiften samt vilken grad av precisering som är eftersträvansvärd.
Seminariet inleds med att ni gör en dragning av ert arbete under maximalt 10 minuter.
BG3: Metod och Praktiskt tillvägagångssätt (Hur-frågan)
”Praktiskt tillvägagångssätt är den mest konkreta nivån av metodbeskrivning och skildrar hur
man i praktiken går till väga vid insamling av data och analys. Om en vald metod är intervju
kan det praktiska tillvägagångssättet behandla typ av intervju, innehåll och ordning på
frågor, val av respondenter och när i processen olika intervjuer genomförs.”
Detta seminarium kommer att fokusera valda vad-frågor, vald metod och praktiskt
tillvägagångssätt samt länkarna mellan vad-frågorna och hur-frågorna.
Senast kl. 12 dagen innan basgruppsmötet laddar ni upp på Lisam: (1) Rapporten i
wordformat så långt ni kommit, samt (2) En ppt presentation. Döp dokumenten ”GruppXX_
BG3”. PPt bör innehålla:
•
•
•
•
Inledande bakgrund som underbygger studiens syfte.
Referensram. Vilka områden ni kommer att täcka in, vilken roll de olika områdena har
samt områdenas koppling till det övergripande syftet/problemet.
Uppgiftsprecisering (vad-frågan). Här ska det framgå hur ni tänkt precisera er uppgift,
övergripande struktur. Kopplingen mellan preciserade frågeställningar och litteraturen
och i förlängningen med syftet/problemet (Där kopplingen till syftet/problem ingår i
punkten ovan).
Metod och praktiska tillvägagångssättet. Vilka olika metoder (ex intervju med x,
observation av y, interndata kring z) kommer ni att använda för att besvara era
preciserade frågeställningar (vad-frågorna)? En tydlig koppling mellan specifika
frågor och metoder eftersträvas. Vidare att ni kunna föra en preliminär diskussion
kring valda metoders (praktiska tillvägagångssätt) lämplighet.
Ni ska även ha förberett en opponering på en annans grupps arbete (handledaren tilldelar
grupperna). Till opponeringen ska ni ha förberett en ppt som ni efter seminariet skickar till
handledaren och den grupp ni opponerat på.
BG4: Planeringsrapport och opposition
Här presenteras er planeringsrapport och ni gör även en opponering på en annan grupps
arbete. Mer information och tidsramar för detta möte och dess inlämningar förmedlas senare.
14
Bilaga 3: Bedömningskriterier av rapporter Rapporten skall vara på maximalt 35000 ord och räknas från inledningskapitlet till
referenslistan. Dvs bilagor, förord, sammanfattning och referenslistan ligger utanför detta
sidantal. Om ni anser att ert arbete av någon anledning kräver fler ord så får ni föra en dialog
kring detta med er handledare och ev. även med examinatorn. Tänk även på att detta är en
bortre gräns och att rapporten inte behöver vara så lång.
Obligatoriska delar i slutrapporten och formalia:
• En sammanfattning på 1-2 sidor inleder rapporten. Sammanfattningen ska ta upp de delar
av rapporten som är väsentliga för att en läsare ska skapa sig en uppfattning om innehållet.
Den ska fokusera på resultaten av projektarbetet men även beskriva syfte och hur gruppen
har gått tillväga.
• Innehållsförteckningen till rapporten ska vara tydligt disponerad.
• Kapitel och underkapitel, numrerade, indelar texten i lämplig struktur och omfattning.
Delkapitel kan också numreras för tydlighet i struktur - använd maximalt tre numrerade
nivåer.
• Referenslista avslutar rapporten och ges inget kapitelnummer.
• Bilagor kommer sist i dokumentet och sidnumreras var för sig.
Bedömning av rapporter
Huvudkriterier vid bedömning av skriftliga och muntliga rapporter är trovärdighet, tydlighet
samt nivå och omfattning:
TROVÄRDIGHET
•
•
•
•
•
•
•
Val och motivering av syfte (utifrån bakgrund, företagets direktiv/önskemål)
Väl utförd litteraturgenomgång (i enighet med studiens syfte)
Val och motivering av preciserade frågor (utifrån syfte)
Val och motivering av metod (utifrån preciserade frågor)
Väl utförd datainsamling (enligt frågor i precisering och beskrivning/motivering i metod)
Väl utförd analys (utifrån data och metod, analysmodell)
Rimliga slutsatser och rekommendationer (utifrån analys, känslighetsanalys mm)
TYDLIGHET (Kommunicerbarhet)
• Läsarens möjlighet att tillgodogöra sig rapporten och därmed projektets utfall.
• Läsarens möjlighet att själv ta ställning till rapportens innehåll och dess resultat.
• Tydlighet i logisk struktur/röd tråd (visualisering etc)
NIVÅ och OMFATTNING
• Är syftet uppfyllt?
• Hur bra utförd är utredningen utifrån givet syftet/uppgiften och avgränsningar?
• Bredd och/eller djup i undersökning?
15